Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANGREPPEN PÅ PRÄSTESTÅNDET OCH DESS PRIVILEGIER I 7 6 5-69 I 7 5
uppehälle på att skriva och översätta böcker.1 Under åren
1763—69 utgav O. inalles 16 egna småskrifter och ii
översättningar i de mest skilda ämnen. I den presspolemik 1763—64,
som kallas »ljuskriget», spelade O. huvudrollen. Sannolikt har
han här i förtäckt form skarpt satiriserat de svenska prästerna
och tecknat dem som folkets förtryckare, materiellt såväl som
andligt.2 O. har också vågat sig på att utgiva Crantz’
Brödra-historia, vilket väcker misstankar om herrnhutiska villfarelser,
något som icke visar sig sakna all grund. O. var nämligen
inblandad i den Rutströmska affären och hade dömts av Svea
hovrätt och Kungl. Maj:t att av Stockholms stads konsistorium
förhöras i sina kristendomsstycken. Detta förhör, som ägde
rum den 18 nov. 1766, gav mycket magert resultat för
konsistoriet, varför Kungl. Maj:t lät därvid bero.3
O. hade således redan legat i fejd med kyrkan, då han
1767 riktade ett öppet angrepp på prästeståndet genom skriften
»Oförgripeliga anmärkningar, wid en nyligen utkommen skrift,
kallad: Bewis, at kyrkoherdarne i Swerige och Finland af ålder
ägt, och äga til prästetionden och pastoralier af sätesgårdarne
laga rättighet». O. påtalar här mest prästernas förmenta
girighet och fräckhet att trots sitt ogudaktiga leverne och sitt
vårdslösande av själavården orda vitt och brett om sina privilegier.
De måste väl dock betänka, menar O., att de icke blott ha
rättigheter utan även skyldigheter, försåvitt de privilegier, de
undfått, äro att betrakta som tillkomna genom ett kontrakt eller
avtal mellan präster och åhörare, enligt vilket prästerna
tillförsäkras sin timliga nödtorft av åhörarna mot att dessa få sitt
eviga och andliga väl lagt i prästernas vård. Det är då
otillständigt att fordra något av åhörarna, innan de blivit omvända
ifrån mörkret till ljuset.4 För övrigt, anser O., torde en rätt
präst aldrig pocka på, försvara eller ens anse sig värd sin för-
’ apelblad, a. a. iii, sid. 16, Svea hovrätts protokoll i brottmål den
26 april 1768.
2 Bygdén (a. a. i, sid. 238; ii, sid. 518) är av annan mening. — Jfr
E. Ekholm, Svenska anonymi, samt Apelblad, a. a. iii, sid. 391, 396,
415 t.
3 Kungl. Maj:ts justitierevisions registratur den 7 aug. 1766. Acta
ecclesiastica: Religionsmålet mot A. C. Ruthström 1763—70.
4 »Oförgripeliga anmärkningar» sid. 3 — 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
