Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
HANS CNATTINGIUS
den nära förknippningen av det borgerliga svenska samhället
och den evangeliska svenska församlingen nödvändiggjorde, att
representanter även för den senare bereddes tillfälle att bevista
rådslagen till det förras förkovran.1 Till slut framdrager Hof
det skälet, att prästeståndet i sig inbegriper mycken erfarenhet
och lärdom och därför bör äga säte och stämma vid riksdagen.
Hof frångår här sitt hypotetiska antagande av egendomen som
enda rätta grunden, och hävdar, att ämbetsmännen, som
visserligen icke representera jordegendom, dock genom sin ställning
kan förutsättas ha samhällets väl och bestånd för ögonen, samt
att det vore oklokt att utestänga så mycken lärdom,
skicklighet och erfarenhet från riksdagen. För de fattiga och icke
särskilt utbildade ville Hof icke förorda medborgarätt, eftersom de
saknade påtaglig intressegemenskap med riket.2
Liksom för säkerhets skull rekapitulerar och motiverar Hof
ytterligare sitt försvar för att prästerskapet icke är löntagare
av kronan utan verklig ägare till prästgården, tionde, vederlag
etc.3 Detta visar, att Hof haft till huvudsyfte, dels att bemöta
de nya idéerna om en representation, grundad på egendom,
med det inkastet, att prästerskapet äro verkliga företrädare av
egendom, dels att tillika påpeka det olämpliga i en dylik snäv
begränsning av medborgarrätten.
IV.
Framställningen av angreppen mot prästeståndet skulle
därmed vara avslutad. Det återstår blott att dröja ett ögonblick
för att betrakta situationens upplösning.
Det har ovan visats, hur vederlagssaken stannade hos
ex-peditionsdeputationen och hur Kungl. Maj:t i säteritiondefrågan
kom till prästeståndets undsättning genom brev av den 26 febr.
1768. Detta beslut fastställdes genom en rad utslag i
anhängig-gjorda mål mellan präster och säteriinnehavare.4 Utan tvivel
vore det dock förhastat att härav draga den slutsatsen, att
prästernas farhågor alldeles försvunnit. Adeln, som väckt frå-
1 "Grunderna» sid. 91—96.
2 »Grunderna» sid. 90—104.
3 »Grunderna» sid. 105—136.
4 Se wllskman, Swea rikes ecclesiastique werk, II, sid. 1228—33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
