Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANGREPPEN PÅ PRÄSTESTÅNDET OCH DESS PRIVILEGIER I 7 6 5-69 I 7 5
gån om säteritionde och fatt stöd av kammarkollegium, kunde
säkerligen anses äga tillräckligt intresse för frågan för att
un-der gynnsammare förhållanden åter pröva sin lycka att bli
bördan kvitt. De stridigheter och processer, som här och var
uppstått mellan kyrkoherdar och säteriägare, skadade väl mest
prästerskapets anseende, eftersom en präst, som processar om
timliga förmåner, lätteligen får opinionen emot sig. Farligare
tedde sig likväl vederlagssaken, där ståndet på ett hår när blivit
den förlorande parten. Den känsla av irritation och osäkerhet,
som dessa tvister varit ägnade att uppväcka i prästerliga
kretsar, förstärktes även av de angrepp och smädelser mot ståndet,
som kom till synes i Orrelii och Kexéls skrifter. Till sist
får icke förgätas, att åtminstone på mer initierat håll kraftiga
olustkänslor bort förspörjas vid de nya statsrättsliga idéerna.
Dessa till synes disparata angrepp torde alltså hava samverkat
psykologiskt och skapat en gemensam effekt: ett tämligen
irriterat prästerskap.
Redan i broschyrerna omvittnades den offentliga kritiken
mot prästeståndet, vilket ovan sid. 179 och 181 påpekats.1 Större
intresse har det givetvis att iakttaga, att man på ett par
prästmöten vidrört saken. Redan på prästmötet i Linköping den
22 — 24 sept. 1767 förehades de många smädeskrifter, som
utkommit mot prästeståndet. Det frågades, om prästmötet kände
till den grova skriften: »Wälförtjent swar», varpå »enhälligt af
det då til en myckenhet här församlade prästerskapet swarades:
at de för alla sådane, men i synnerhet för denna, med så
mycken galla och bitterhet utgifne smäde-skriften, hade en
styggelse». Prästmötet ville bl. a. utbedja sig »Kungl. Maj:ts
allernådigste hägn och beskydd».2 Hos ärkebiskop Beronius synes
det skedda ha väckt tämligen allvarliga betänkligheter. Han
förmanade i ett memorial av den 15 dec. 1768 ärkestiftets
präster att iakttaga »rättskaffens Gudsfruktan, dygd och goda
seder» och att icke inblanda sig i världsliga ting, nu »då en
allmän uppmärksamhet på prestmäns förehållande» förmärktes.3
’ Se även »Owäldiga tankar» § 14 samt »Grunderna» sid. 7—10.
3 Prästmöteshandlingar i Linköping den 22—24 sept. 1767, § 8.
3 Upsala domkapitels memorialer 1600—1774. Memorial n:r 34, den
15 dec. 1768.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
