Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Sven Kjöllerström, Visitatio Gustaviana. Ett otryckt dokument av Georg Norman - II. Visitatio Gustaviana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
SVEN KJÖLLERSTRÖM
synd är och huru swårliga Gud wredgas öfwer synden; förty när
menniskiorna lefwa i största wällust, icke besinnandes sin egen
wan-skelighet1, äre säkre eller2 trygge och3 oredde, the frukta intet Gud,
the lyda icke Gudi, the betänkia icke, huru swår synden är, att
Gud för hennes skuld wred warder på hela menniskliga natur. Ther
af händer sedan, att när synden icke kännes, så sökia the icke
heller boot til henne såsom icke heller then siuke läkaren, med mindre
än han känner sig ondt hafwa. Derföre är nyttigt een sann och
wiss mening eller grund om arfsynden och att wi för syndenes skull
äre dömbde och förpliktade till ewigt straff och förmaledielse,
hwar-före skole soknepräster således lära om arfsynden.
Hade wåra förste föräldrar blifwit ståndande i then stadgan ock
wilkor4, till hwilket the af Gudi skapade woro, så skole the och
hela theras afföda altid hafwa blifwit utan något omskifte uti ett sant
och fullkommeligit Guds kundskap, uti ena sanna troo, utan all smitto,
giordt och låtit alt efter Guds wilja, ther skulle aldrig ingen sorg,
ingen dödsens ångest hafwa blifwit, förty menniskionatur war skapad
af Gudi till odödligheet, ther skulle tå alla wåra gärningar i sig
sielfwa täckts Gudi.
Thetta hafwa warit wåra förste föräldrars wilkor, förrän Adam
fallit hade, kan lätteliga förstås af i. cap. Genes., ther Gud säger:
Låter oss giöra menniskian efter wårt beläte och i 2. cap.: Herren
Gud skapade menniskiona af jordenes stoft och inbläste i hennes
ansikte lifsens anda. Item: Gud planterade lustgården, i hwilken han
satte menniskiona, som han skapadt hade; men sedan them litet
ther efter annorledes wardt ingifwit, att the skulle äta af förbudna
äpplet emot Guds bod, förfullo the af nådene, och tå wardt then
hela menniskliga natur förderfwad, kom af sitt rätta skick och wardt
olämpelig till hwad Gud wille hafwa giordt och låtit, och wij
wor-dom alle brotzlige förpliktade och undergifne enn ewig Guds wrede
och ett ewigt straff, såsom S. Påwel mästerligen säger: Genom en
menniska kom syndena i werldena och genom syndena döden, och
så gick döden, thet är ewig förmaledijelse, öfwer alla menniskior.
Till Eph.5 2. cap. kallar S. Påwel then ganska Adams afföda
wre-denes barn af naturen. Thetta natursens förderf och thenne brott
komma thet afstad, att wi nu icke kunna utaf wår egen förmågo
något giöra, thet Gudi täckes eller som han wårdar ansee, förty
ingen menniskia i thenne stora naturlige wanskeligheet lyder rätzliga
Gudi, rätzliga rädes honom, rätzliga troor eller åkallar honom. Thenne
àxa^ta, thet är thenna bräckeligheet och oordning, att wij icke giöra
och låta thet oss bör, är såsom en källa och begynnelse till alla
laster och begärelse, ther af menniskones natur full är. Thernäst
är thet ock i thenna saak besinnandes, nämligen att synden är inga
1 L wänskelighet.
4 U i the stadgar och wilkor.
2 U och S och. 3 U och S eller.
5 U och S till the Ephes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
