Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Sven Kjöllerström, Visitatio Gustaviana. Ett otryckt dokument av Georg Norman - II. Visitatio Gustaviana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN KJÖI.I.ERSTROM
sanningen, skall thy wiss skriftenes witnesbyrd förhållas1, som hon
klarligen rörer, nemligen att Gud både straffar synderna och giör2
them godt, som wäl giöra intil tusende leder, som man seer Lev.
26. och Deut. 28., hwilken tu capitel stundom läsa för folket är
nyttigt både till att giöra folket wälwilliogt till att öfwa sig i goda
gärningar och så till att intrycka thy räddhoga, på thet att thet må
lära befrukta Guds wrede, giöra bättring och sökia läkedomar.
Hwilka som thenne lära om goda gärningar wid thetta sättet icke
drifwa, the skola weta sig lära med mycken förargelse. Therföre
är theras lära mycket skadeligan, som med predikande giöra goda
gärningars winläggning och flit förmycket ringa, skrijandes utan
be-skedelighet: Troon allena rättfärdigar, gärningarna äre intet nyttige;
och ändoch rättfärdigheten för Gudi, som förr är sagdt, icke är af
gärningomen, likwäl skole wi weta gode gärningar dogse wara wid
sitt måtto, nämliga uti thet menniskliga umgänge, att the uti thet
skole wara lika wist såsom witnesbörd till wår inwärtes troo,
hwilken ingen se kan, 2. Pet. 1.: Så lägger ider nu ther om all winning,
att J uti idor tro låta finnas dygdena.
Wi hafwa nu korteliga öfwerlupit the tingest, som wi förmodde
uti then christelige lära märkeligast och them enfaldigom alra mäst
nyttig wara. Hwad mer tilbaka är i thenne saken, kunna the
lär-achtige män3 sielfwe läsa uti lärde mäns böker, aldramäst uti M.
Philippi Locis communibus och hans catechismo, hwilke böker wij
särdeles befalle them, som wiljan hafwa till att studera, förthenskull
att i them gifwes the stycker före utan all swinde och någors
persons beskrijan, som i thenne saak nödtorftig äre.
Icke wilje wi heller i thenna wår ringa skrifwelse röra någon
behändig och skarpsinnig spörsmål utan hafwe alramäst ther om4
beflijtadt oss, hurulunda wij i några måtto kunde the enfaldiga till
hielp komma, hwilka i thenne lära kunde oförfarne wara, till att
inplantera5 i them Guds räddhoga och jämväl någorledes förfordra
en christelig troo och hwad del, som till gudaktighet tiäna kunde.
Wij tillåta wäll, att thet mycket hade behof warit förklara här
mång spörsmål, som både nyttig och nödtorftig äre; men efter
sådant syntes icke them wäl tiäna, som thenne skrifwelse ämnadt äre,
hafwe wi6 för godt ansedt långe och store disputatzer om swåra och
twifwelaktiga saker fara låta, att theras sinne med subtilig
dispute-ring icke skulle mer och mer förwillas; för thenne samma orsak
skull hafwer man blifwa låtit all den dispiiten om Guds natur, ther
uppå andra elliest begynna skrifvva. Men likwäl på thet att
menni-skiomen uti så stor mennisklig naturs mörker icke skall platt
owit-terligit blifwa, huru the om Gud skola till sinnes wara, hafwe wi
1 L behållas. 2 L och S både giör, straffar synderna och giör etc.
3 U the lährachtige mehr. 4 U ther hän. 5 I. än plantera. 6 ivi
saknas i hskr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
