Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 1. Statsindividualism och nationalism kontra universalism. Korstågstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION
3 1
intressen knutna trupper. Med stöd av erövringens eller
nödlägets rätt hade så dessa härskare genom en fast och försiktig
politik lyckats skapa eller befästa en centraliserad statsmakt, som
kunde väcka mer förtroende än den ödesdigra växelverkan
mellan feodal anarki och inbördes kämpande universalmakter.
Vad som framför allt hade bidragit till att övervinna
feoda-lismen, var den ekonomiska utvecklingen. Naturahushållningen
hade bildat feodalismens grundval. Tack vare den hade det
varit möjligt för feodalherrarna ute i landet att usurpera de
statliga rättigheterna.1 Med penningväsendets utveckling och
kapitalbildningens tillkomst höll en ny tid sitt intåg.
Förutsättningarna härför gåvos dels genom gruvhanteringens uppsving
alltifrån iioo-talet (särskilt i Centraleuropa), dels genom
importen av ädla metaller från Orienten under korstågen,2 Isynnerhet
Italien och Flandern, i mindre utsträckning Frankrike, fingo pengar
genom handeln. Det var kejsar Fredrik II, som hade lagt
grunden till en ny guldmyntfot, men därefter blev det de italienska
städerna, särskilt Florens (guldflorinen av år 1252), som övertogo
ledningen av penningväsendet. Ett mångskiftande kreditväsen
uppkom. Stora kapital samlades. Florens ägde år 1427 ett
skattekapital på 8 miljoner floriner. I Frankrike skall Jacques Coeur
år 1445 ha ägt en förmögenhet på 5—600,000 écus medan
Sydtysklands rikaste man år 1447 i bolag med sin bror innehade
den anspråkslösare summan av 80—90,000 gulden.
Just de stater, som ägde en stark, centraliserad statsmakt,
fingo genom den ekonomiska utvecklingen alltmer stegrade
möjligheter. Det är säkert ingen tillfällighet, att den första europeiska
staten med utvecklad statlig handelsorganisation kom att bli
Sicilien3 och att det första kända syndikatet kom att ingås år
1301 mellan Filip den sköne och Karl II av Neapel.4 England
åter gjorde sig rikedomar genom sin ullexport. Såväl de franska
(isynnerhet efter tempelherreordens indragande) som de engelska
kungarna voro mycket penningstarka, däremot ej de tyska.5
1 HeCKSCHER, Ekonomi och historia, ss. 84 f.
2 Kötzschke, Allgemeine Wirtschaftsgeschichte des Mittelalters,
ss. 519 ff.
3 Jfr Clapham i The Cambridge Medieval History VI, ss. 484 f.
4 Kaser, Das späte Mitteialter, s. 228. 5 Kötzschke, s. 534.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
