Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 1. Statsindividualism och nationalism kontra universalism. Korstågstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O
GÖSTA KELLERMAN
I den mån skatterna kunde utfås i reda penningar i stället för
in natura, växte givetvis statsmaktens möjligheter att i
avlönade ämbetsmän och besoldade trupper skaffa sig trogna
förkämpar för sin makt.1
Mest utpräglad möta vi den ekonomiska intressepolitiken
hos städernas borgare. De voro kungamaktens naturliga
bundsförvanter i kampen mot feodalherrarnas fejder och övergrepp.
För att affärerna skulle blomstra behövdes det lugn i landet.
Däremot främjades knappast den internationella endräkten genom
handelsstäderna. Den mest renodlat egoistiska särpolitiken
fördes av de italienska handelsrepublikerna. Handelskonkurrensen
kom att direkt motverka kristenhetens samling till gemensamma
företag.
Till att undergräva det feodala samhällsskicket bidrog även
krigföringens omläggning. Redan hade fotfolket vid upprepade
tillfällen visat sin överlägsenhet över det feodala rytteriet. Av
särskilt revolutionerande art blev emellertid den nya taktik, som
vid mitten av 1400-talet introducerades av de schweiziska
bondeuppbåden. — Vidare medförde upptäckten av krutet, att man
på ett effektivt sätt kunde gå till angrepp mot de förut hart
när ointagliga riddarborgarna.
Samtidigt med denna politiska, ekonomiska och militära
utveckling försiggick en stegring av nationalkänslan till allt större
självmedvetenhet. Det är därvid att märka, att nationalkänslans
stegring ej nödvändigtvis har föranlett eller befordrat
statsmaktens tillväxt, utan tvärtom snarare har ansetts vara en följd
därav.2 Men den friktion mellan folkslagen och de politiska
slitningar, som redan korstågen givit upphov till, samt i ännu
högre grad de av frihetsinstinkten burna folkresningar och
befrielsekrig, som framkallades genom främmande förtryck eller
ockupation (t. ex. sicilianska aftonsången, hussitrörelsen, Jeanne
d’Arc, Engelbrekts resning) ha naturligtvis i och för sig varit
1 Det bör dock även framhållas, vilka risker som den nya
penninghushållningen medförde för furstemakten. Skuldsättning och därmed
följande pantsättning vållade ofta svåra kriser. Jfr t. ex. spangenberg,
Landesherrliche .Verwaltung etc., s. 503.
2 Haller, Partikularismus und Nationalstaat, s. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
