Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 2. Stat och kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O
GÖSTA KELLERMAN
metropolitan- och katedralkyrkor tillförsäkrades giltig kraft. Så
borde postulationerna tillställas kurian inom den i Nikolaus III:s
konstitution Cupientes av år 1278 angivna tidsfristen (annars
kunde de kasseras). Aven eljest (en viktig klausul!) skulle
påven kunna providera en annan än den föreslagne, såframt det
skedde »ex causa rationabili et evidenti, et de fratrum (=
kardinalernas) consilio, de digniori et utiliori persona». 3)
Påvestolen fick slutligen rätt att tillsätta alla övriga beneficier (med
undantag av domprosterier och dekanat1), som blevo lediga
under årets udda månader (jan., mars o. s. v.). Detta måste
dock äga rum inom tre månader (»a die notæ vacationis in
loco beneficii»), annars skulle tillsättningsrätten hemfalla till
»ordinarius >. — I vederlag ställde kurian i utsikt vissa
medgivanden beträffande avgifterna för av påven tillsatta befattningar.
Så skulle en ny, rättvisare taxering av servitierna företagas, för
vilket ändamål särskilda »commissarii in partibus» skulle
tillsättas. För att fördela bördan av avgifterna skulle hälften ej
behöva betalas förrän inom ett år efter besittningstagandet och
andra hälften under efterföljande år. Om platsen bleve vakant
flera gånger under loppet av ett år, skulle blott en avgift
behöva erläggas. Efterträdaren skulle ej heller vara förpliktigad
att betala sin företrädares skuld.2 För de vanliga annaterna
skulle gälla ett års betalningsfrist och samma medgivande som
beträffande servitierna, att skuld ej skulle gå i arv till
efterträdaren. Befriade från pålagorna skulle slutligen de befattningar
vara, vilkas värde ej översteg 24 kammargulden.3
1 Beträffande »maiores dignitates post pontificales in cathedralibus»
eller »principales in collegiatis», d. v. s, domprosterier och dekanat, resp.
stiftsprosterier och dekanat lämnade konkordatet ej full klarhet. I den
påv-liga bekräftelsebullan hade man genom två utelämnade ord manipulerat
så, att deras tillsättning tillerkändes påvestolen. Alla exemplar av själva
konkordatet ha emellertid den ograverade texten, med innebörd, att dessa
ämbeten skola undantagas från »alternatio mensium» och tillsättas av
kapitlet (»de quibus iure ordinario provideatur per illos inferiores, ad quos
alias pertinet»). Hefele, Conciliengeschichte VII, s. 843 f.
2 Dessa tre medgivanden överensstämde med fransk rättspraxis efter
1438. werminghoff, s. 103.
3 Detta innebar en anmärkningsvärd försämring gentemot vad som
hade ställts i utsikt blott nio år tidigare. werminghoff (s. 102) har
beräknat, att den då satta skattefrihetsgränsen (fyra silvermarks inkomst) i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
