Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 2. Stat och kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O
GÖSTA KELLERMAN
hans länder.1 För övrigt torde den rikast doterade av de tyska
furstarna ha varit kurfursten av Brandenburg, som kommit
vågskålen att väga över till det romerska partiets förmån. Även
han hugnades med rätt att utnämna sitt lands biskopar (i
Brandenburg, Havelberg och Lebus) samt erhöll ett avsevärt
inflytande över domkapitlen och kollegiatstiftelserna. Dessutom
ställdes de viktigaste andliga brödraskapens förmögenhet till
hans förfogande.2
En ny period av koncessioner åt de världsliga furstarna
inleddes med SIXTUS IV:s pontifikat. Detta torde stå i samband
med att Sixtus behövde furstarnas överseende och bistånd
under den sekulariseringsprocess, som nu tog förnyad fart inom
kyrkan. Denna gång fick även Norden del i håvorna. Vid sitt
besök i Rom år 1474 utverkade nämligen Kristiern I
presentationsrätt till sexton prelaturer i Danmark och Sverige. Av vida
större räckvidd var emellertid den framstöt, som kejsar
Fredrik III nu gjorde för att med Sixtus’ hjälp förskaffa sig
inflytande även över den tyska rz&rkyrkan. Redan i
begynnelsen av Sixtus’ pontifikat förskaffade han sig rätt att besätta
300 beneficier i riket. Är 1478 kom så huvudaktionen, när
genom en bulla av den 1 juli detta år kapitlen i Utrecht, Lüttich,
Cambrai, Trier, Köln, Mainz, Wurzburg, Bamberg, Eichstätt,
Speier, Salzburg, Strassburg, Passau, Augsburg, Freising,
Mün-ster, Regensburg och Besancon erhöllo förständigande att ej
skrida till något nytt val, förrän påve och kejsare utpekat en
lämplig person. Det är därför knappast ägnat att förvåna,
att Fredrik med sådana förmåner för ögonen år 1480 föreslog
ett förbund mellan kejsare och påve i och för gemensamt
upprätthållande av varandras privilegier.3 Dessutom var det nu
som presentationsrätten för Wien och Wiener-Neustadt under
Sixtus IV utvidgades till att gälla ej blott kejsar Fredriks
livstid utan all framtid. I Sachsen ställdes domkapitlet i Meissen
1 von Srbik, Die Beziehungen von Staat und Kirche in Österreich,
ss. 34 f., 202, 213. Helt på det politiska området föllo de övriga Fredrik
tilldelade förmånerna (ett belopp av 100,000 dukater, löfte om
kejsarkrö-ning samt bidrag till kostnaderna för kröningsfärden).
3 Hennig, Die Kirchenpolitik der älteren Hohenzollern, ss. 29 f.
3 Pastor II, ss. 616 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
