- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiotredje årgången, 1933 /
39

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 2. Stat och kyrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION 3 1

under landsfurstarnas inflytande (privilegiet av 1476).1 — Mest
vittgående av alla 1400-talets konkordat blev emellertid det,
som det spanska kungaparet år 1482 tilltvingade sig genom hot
att eljest avbryta förbindelserna med Rom och inkalla ett
allmänt koncilium.2 De däri gjorda påvliga medgivandena
inbe-grepo bl. a. rätt för den spanska kronan att besätta alla högre
kyrkliga ämbeten samt att inneha stormästarämbetet i de tre
gamla förnämliga riddarordnarna San Jago, Calatrava och
Alcantara.

Under Innocentius VIII:s tid lyckades även den svenske
riksföreståndaren förvärva sig presentationsrätt till tre av de
viktigare biskopsdömena i riket (Linköping, Strängnäs och Äbo).3
Två decennier därefter befinnes Sten Sture d. y. åberopa, att
han erhållit presentationsrätt jämväl till ärkebiskopsdömet i
Uppsala.4 — De franska konungarna hade ju sedan länge frestats att
överge den pragmatiska sanktionen och reglera sin
maktställning över kyrkan genom en överenskommelse med påvestolen.5
I 1516 års konkordat mellan Leo X6 och Frans I lades
slutstenen i den byggnad, som kuria och furstemakt i förening rest
på Baselkonciliets ruiner. Beträffande tillsättningen av biskopar
och abbotar bestämdes här, att i det övervägande antalet fall
konungen skulle ha utnämningsrätten och påven
installationsrätten. Denna senare rätt blev tämligen illusorisk, då påven
icke kunde vägra att insätta en av konungen utnämnd man.
Påven avstod vidare från exspektanser och reservationer men

* Zieschang, Die Anfänge eines Iandesherrlichen Kirchenregiments
in Sachsen, ss. 41 f. År 1485 beviljade Innocentius VIII de sachsiska
furstarna presentationsrätt jämväl till två kanonikat i vardera Naumburg
och Merseburg (s. 43).

° Redan Alfons av Aragonien-Neapel hade på ett dylikt sätt spelat
ut Baselkonciliet för att av Eugenius IV tilltvinga sig ett utsträckt
inflytande över kyrkan.

3 Påvl. brev 1491 ’’/a, tr. i Finlands medeltidsurkunder V, s. 300.

4 Handlingar rörande Skandinaviens historia XXIV, s. 47.

s Redan år 1506 hade Julius II för den franska hjälpen till Bologna
måst ge Ludvig XII rätt att utdela beneficier på milanesiskt område
samt hade, något som var ännu mer påkostande, måst utnämna tre franska
kardinaler (Pastor III: 2, s. 741).

6 Under Leo X har även den portugisiska kronan erhållit
patronats-rätt till alla biskopsdömen och beneficier i kolonierna (Pastor IV: i, s. 53)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1933/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free