Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 2. Stat och kyrka - 3. Reformsträvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
GÖSTA KELLERMAN
samlingar. Är 1499 krävde så Hamburg hänsyn till
församlingsborna vid tillsättningen av prästställen.1 — Beträffande den
andliga jurisdiktionen sökte man särskilt i fråga om
förmögenhetstvister och kriminalfall att upphäva det andliga forums
behörighet. För övrigt gjorde man gällande som allmän princip,
att andliga mål hörde under andlig rätt, men världsliga mål
under världslig. Asylrätten respekterades ej längre, enär man
ansåg, att det av städerna upprätthållna rätts- och polisväsendet
borde vara tillfyllest. Vidare måste man även i städerna
reagera inför de rättsavgöranden, som träffades genom utländska
kyrkliga domstolar. Här hjälpte det dock varken med påvliga
privilegier, överenskommelser med det lokala klerus eller förbud.
F^n mångfald processer avgjordes ändå i Rom under medeltidens
sista halvsekel, även i rent världsliga frågor. Det var tillräckligt,
att vädja till påven »super non tuto accessu ad adversarios».2
— I beaktande av städernas labila ekonomiska förhållanden mot
slutet av medeltiden var det givet, att de kyrkliga
skattepxWx-legierna skulle bli en brännande fråga. Sedan gammalt höll
man på, att skattefriheten blott skulle gälla den gamla
kyrkoegendomen, ej nyförvärvad. På sina håll försökte man att helt
upphäva den kyrkliga skattefriheten.3 Även utomordentliga
pålagor såsom riks- och turkskatter, utkrävdes understundom också
av klerus, t. ex. i Basel 1499.4
3. Reformsträvanden.
Till de befogenheter, som statsmakten nu alltmer visade
benägenhet att vilja övertaga från kyrkan, hörde även uppgiften
att reformera kyrkan. Ropet på en »reformation» hade ljudit
länge och från representanter för de mest vitt skilda uppfattningar.
Registret omfattade sedliga förbättringar likaväl som politiska
omdaningar.5 Det gäller därför att ej låta ordets vida omfång
* StÖRMANN, Die städtischen Gravamina gegen den Klerus, ss. 250 ff.
a Störmann, ss. 179, 188 f„ 198 ff.
3 Schairer, Das religiöse Volksleben am Ausgang des Mittelalters,
s. 21.
4 Störmann, ss. 9, 163 ff.
5 Hermelink i Krügers HB der KG III, s. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
