Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 3. Reformsträvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION
3 1
förleda sig. Så har BuRDACH velat göra gällande, att termen
»reformation» från början skulle ha varit liktydig med »renässans».
Detta begrepp skulle nämligen ursprungligen ej ha haft den
innebörd, som det senare erhållit, utan snarast ha utgjort lösensord
för arbetet på en religiös förnyelse.1 Från saklig synpunkt kan
emellertid ej en sådan identitet hävdas, då renässanskulturen i
realiteten ej lämnade mycket rum för reformatoriska strävanden.2
Begreppen renässans och reformation böra hållas strängt isär.
Även om Joakim från Fiore och Frans från Assisi verkligen
velat frammana en den kristna kyrkans »renässans» under
parollen: »Tillbaka till kristendomens källa. Tillbaka till
ordalydelsen i evangeliernas bud»3, så är det i alla fall otvivelaktigt,
att de ej varit några renässansmän, i den mening en historiker
måste fatta termen (j fr ss. 56 ff.). Det är en vetenskaplig otymplighet
att använda orden »renässans» och »reformation» som allmänna
stämningsuttryck, vilka kunna gälla snart sagt vad som helst,
blott det finns känsla och entusiasm med i spelet. En
väckelserörelse, som vill komma människor att vakna och vill inleda en
ny tid, är ej därför någon renässansrörelse. Möjligen är det däremot
historiskt riktigt att kalla en sådan rörelse som den
joakimitisk-franciskanska för en reformationsrörelse, eftersom det här gällde
att återuppliva kyrkans ursprungliga religiösa och etiska kraft.
Härvidlag kunde man inom kyrkan också anknyta till den
kluniacensiska väckelsens gamla ideal, som ju också på sitt sätt
åsyftade en kyrklig förnyelse. Gentemot de radikala
reformsträvanden, som gingo ut på en genomgripande omgestaltning
av kyrkans konstitution och förvaltningsapparat, och inför de
skrämmande missförhållanden, som måste fylla varje allvarlig
kyrkans man med bekymmer, kunde även de konservativa
elementen inom kyrkan, i den mån de kände sitt ansvar, samla
sig kring detta reformationsprogram. Man gjorde sålunda
gällande, att den reformation, som behövdes, var en religiös och
* Burdach, Reformation, Renaissance, Humanismus. B. utgår från
terminologien och fäster bl. a. avseende vid, att enligt Vulgata »reformari»
är liktydigt med »regenerari» och »renovari» (s. 307).
2 För kritiken av Burdach se Joachimsen, Vom Mittelalter zur
Reformation.
3 Burdach, s. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
