Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 3. Reformsträvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O
GÖSTA KELLERMAN
att söka vinna graduerade och studenter för sin orden och så
höja dess bildningsnivå. Han tyckes också ha haft stor
framgång i dessa sina strävanden.1
Förutom i Tyska riket framträdde liknande
reformsträvanden tydligast i Spanien. Som ett karakteristiskt uttryck för de
spanska reformvännernas program torde statuterna från 1473
års provinssynod i Aranda kunna gälla. De mest framträdande
reformkraven voro här: 1) regelbundna synoder (provinssynoder
vartannat, stiftssynoder varje år); 2) allmän katekisation under
fastan; 3) inskridande mot dem, som levde i offentligt
konkubinat; 4) förbud för andliga att tjäna världsliga herrar och
förrätta krigstjänst; 5) förbud mot skamlösa skådespel i kyrkorna.2
Även om en verksamhet sådan som den Cusanus, Capistrano
o. a. utövat helt visst måste ha haft stor lokal betydelse för
att höja kyrkans skamfilade prestige, var det dock ännu
nödvändigare, att själva påvestolen visade sin goda vilja. Pius II:s
trontillträde inledde även på detta område en tid av livaktighet.
Den forne konciliesekreteraren, som väl mer än alla andra
kyrkomän sett tillvaron från olika ståndpunkter, insåg, att det måste
reformeras även »in capite» och tillsatte därför en kommission
i och för reform av själva kurian.3 Säkerligen var det ock på
Pius’ uppdrag, som Cusanus utarbetade en plan till
generalreformation.4 Dess viktigaste innehåll var, att
ämbetskumule-ringen skulle avskaffas, att inkorporationer av prebenden i
kapitel och kloster skulle strängt förbjudas och att man vid kurian
skulle följa den kanoniska rätten och ej längre låta lastbarhet
och lättja ha sin tillflyktsort där. Överhuvud borde alla
nyheter avskaffas, som införts för vinnings skull. För att verk-
1 Så lära inemot 120 studenter ha gripits så starkt av en predikan om
döden, som Capistrano höll i Leipzig, att de anlade munkkåpan. Man får
en föreställning om arten av hans väckelsepredikan genom meddelandet,
att han därvid förevisade en dödskalle. Det var ej innehållet man brydde
sig om, det förstod man ej, utan C:s suggestiva uppträdande. Se om hans
verksamhet i Augsburg år 1454 SCHAIRER, ss. 115 f.
2 Hefele-Hergenrother, Conciliengeschichte VIII, ss. 200 f.
Katekisationen var något, som reformvännerna även i Tyskland fäste stor
vikt vid. S. a., ss. 254 f.
3 Pastor II, ss. 184 ff.
’ Jfr Ehses, Der Reformentwurf des Kardinals Nikolaus Cusanus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
