- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiotredje årgången, 1933 /
53

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 3. Reformsträvanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION IOI

3 1

ett omisskännligt politiskt intresse att på denna väg utvidga
sitt inflytande över kyrkan. Den furstliga reformverksamheten
är också särskilt märkbar i de länder, där statsmakten befann
sig i framryckning för att tillägna sig kyrkans administrativa,
ekonomiska och jurisdiktionella resurser. Hennig har därför
velat göra gällande, att reformrörelsens framgångar endast kunna
förklaras genom att reformivrarnas intresse mötts av de sekulära
myndigheternas praktiskt politiska motiv.1 I regel var det dock
nog så, att det erfordrades ett personligt religiöst intresse hos
furstarna för att en effektiv reformverksamhet skulle kunna
fullföljas. Albrekt III i Bajern och Vilhelm i Sachsen äro exempel
på sådana religiöst intresserade furstar, som voro ett verkligt
stöd för reformvännerna. En mera tvivelaktig hjälp lämnades
av den bigotte Fredrik II i Brandenburg, vilken nog
understödde reformsträvandena hos benediktiner och augustiner (även
med våld), grundade nya brödraskap och kloster för att
stimulera fromheten samt sörjde för söndagens och andra
festdagars helighållande, men vilken å andra sidan ej ville inskrida
mot mirakelgeschäftet i Wilsnack och föredrog att hellre
anlita kyrkojuristerna än reformvännerna som sina andliga
rådgivare.2 I all synnerhet inriktade sig även den furstliga
reformverksamheten på att reformera klostren? Där var väl också
skillnaden mellan ideal och verklighet mest iögonenfallande. Att
emellertid även en klosterreform kunde erbjuda påtagliga
politiska fördelar för statsmakten, härpå är den bulla ett gott exempel,
som år 1491 utverkades för markgreve Johan av Brandenburg.
Enligt denna skulle de av landsherren tillsatta landsbiskoparna
i Brandenburg, Havelberg och Lebus visitera och reformera alla
kloster i hela territoriet, alltså även i de delar, som lydde under
främmande stift. Landsherren betraktade sig sedan såsom den,
som hade erhållit uppdraget.4 Det har vidare framhållits, att just det
förhållandet, att reformriktningarna strävade efter självständighet

’ HeNNIG, Die Kirchenpolitik der älteren Hohenzollern, s. 118 not 2.

2 PRIEBATSCH, Staat und Kirche in der Mark Brandenburg, ZfKG
XIX (1899), ss. 407 ff. Jfr dock härtill HaSHAGEN, Staat und Kirche vor
der Reformation, s. 344.

3 Jfr betr. England Haller, Papsttum und Kirchenreform I, ss. 461 ff,
samt betr. Tyskland werner, Landesherrliche Kirchenpolitik, ss. 153 f.

4 Hennig, s. 128.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1933/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free