Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 4. Kultur- och bildningsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION
IOI
först så småningom skulle utveckla sina inneboende tendenser.
Slutligen är egocentriciteten något utmärkande för
renässansmänniskan.1 — De av Wernle och Troeltsch framförda synpunkterna
behöva emellertid kompletteras med senare forskningsresultat.
Vid lösandet av renässansens problem måste konsthistoriens
utslag tillmätas en synnerlig vikt. Den, som här trängt djupast,
torde vara Dvorak i sin stora undersökning om den italienska
renässanskonsten (1927—1928). Enligt denne forskare är det
sinnet för universums lagbundenhet, dess matematiskt
beräkne-liga rytm, som är det för renässansen karakteristiska. Medan
den medeltida konsten symboliserade religiösa känslor, så ville
1400-talets italienska konst uttrycka en verklig kunskap om
världen och begagnade sig därvid jämväl av naturvetenskaplig
forskning. Efter 1400-talets objektiva period kom emellertid på
1500-talet den skapande fantasien att hävda sin rätt. — På
konsthistoriska iakttagelser bygger även HESS2, som emellertid har
kommit till något andra resultat än Dvorak. Så sönderfaller för
honom Quattrocento i två hälfter med olika tendenser. Den
förra hälften behärskas av ett nytt objektivt naturintresse, en
kritisk iakttagelseförmåga och en på praktiska nyttigheter
inriktad benägenhet för experiment och upptäckter. Från mitten
av århundradet har emellertid under platonskt inflytande en
subjektiv anda börjat göra sig gällande. Vid sekelskiftet omkring år
1500 sätter sedan en panteistisk vitalismin. Häremot har
emellertid Baron gjort den berättigade invändningen3, att det dock
allt fortfarande hos män sådana som Lionardo, Macchiavelli och
Dürer förefinnes en stolt konstruktiv anda, som föreskriver
naturen sina lagar, att vitalismen hos Ficino och Lionardo blott
är en underström och att överhuvud den panteistiska vitalismen
först tillhör det senare 1500-talet.
Konsthistoriens vittnesbörd bekräftas av filosofihistoriens.
Det modernaste huvudarbetet på detta område är cassirers
1 En tämligen närbesläktad, dock mindre klar definition av
renässansen har givits av Stadelmann (Vom Geist des ausgehenden Mittelalters,
s. 6), enligt vilken renässansens subjektiva innehåll utgjordes av att reflexio
nen och njutningen förts till medvetenhet samt de inre rikedomarna
ut-gestaltats i maktvilja, livsformning (= levnadskonst?) och jagbetoning.
a Die Naturanschauung der Renaissance in Italien, Marburg 1924.
3 baron, Renaissance in Italien, s. 119.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
