Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 5. Kyrkan och de sociala förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION
IOI
Därtill kom, att man från mitten av 1400-talet kan förmärka
en stark befolkningstillväxt. Man slog därför nu vakt om
borgar- och skrårättigheterna och utvecklade skråprincipen till större
exklusivitet. Tillgången på arbetskraft åstadkom vidare, att
lönerna ej stego i samma takt som priserna.
Det ekonomiska uppsvinget var nära förbundet med
kapitalismens framväxt. Genom den kom motsatsen mellan rika
och fattiga att skärpas. Grosshandelns kapitalistiska drift trängde
ut småköpmännen. Överhuvud kom den under medeltiden
ekonomiskt starka medelklassen, som förut spelat rollen av en
utjämnande faktor i samhällslivet, att från slutet av 1400-talet
upplösas. I stället framträdde skarpa motsatser i de ekonomiska
förhållandena. Medelklassen tvingades nedåt, många måste bli
lönearbetare. Gesällerna, som av mästarna hindrades att nå
mästarvärdigheten, avskilde sig från dem och bildade en
särskild korporation. Med dem förenade sig lönearbetarna.
Överallt i städerna var det ett talrikt proletariat. I Hamburg gällde
mot slutet av 1400-talet 20 % av befolkningen för att vara
utarmad. I Augsburg voro år 1471 av 4,700 skattebetalare 2,85 1
utan förmögenhet och 1,218 hade 3 floriner eller mindre i
förmögenhet. Vid reformationstiden fanns där 3 notoriska
tiggare. Även i små städer var fördelningen mycket ojämn.1
Åtminstone i England och Tyskland har det sociala
missnöjet försetts med en religiös motivering, varvid de
stoiskt-kristna tankarna om det paradisiska urtillståndets jämlikhet
människorna emellan spelade en framträdande roll. Våldet åter
fick sin legitimation genom Gamla testamentet.2 Rationalism
och profetisk apokalyptik samverkade. I »Reformatio Sigis-
1 Kaser, Politische und soziale Bewegungen im deutschen Bürgertum
zu Beginn des 16. Jahrhunderts, ss. 6 ff. KaSER, Zur politischen und
sozialen Bevvegung im deutschen Bürgertum des XV. und XVI.
Jahrhunderts, s. 60.
2 Troeltsch, Die Soziallehren der christlichen Kirchen, ss. 410 ff.
I England berodde den sociala konflikten på att godsägarna försökte pressa
ner bönderna ur deras förbättrade läge till livegenskap för att så avhjälpa
bristen på arbetskraft. Men detta var på ett tidigare stadium (efter
digerdödens härjningar). Under 1400-talet var situationen en annan. — I
Frankrike, där emellertid det religiösa inslaget var minimalt, berodde oron
huvudsakligen på krigspålagorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
