- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiotredje årgången, 1933 /
102

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 6. Kult och religiositet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 00

GÖSTA KELLERMAN

jfr s. 96). I tillbedjan inför Kristi passion och »compassio Mariae»
har man sålunda kunnat förena sig inom ganska olikartade kretsar.
Däremot finnes här icke en enda avlatsbön. Väl betonas den
egna syndigheten, men det är icke de egna prestationerna, utan
Guds godhet, som tänkes ge rättfärdiggörelse.1 — Såsom
exponent för en humanism, som ingått nära förening med »devotio
moderna», må Erasmus anses. Hans böner äro helt präglade
av »Imitatio Christi»-idealet. De äro riktade till den historiske
Jesus, vars förebild kan ge oss styrka till ett Gudi behagligt
liv. Nästan samtliga böner av Erasmus ha varit av den arten,
att de (ehuru mestadels anonyma) kunnat upptagas i de
evangeliska bönböckerna.2

Den beklagligaste företeelsen i den utgående medeltidens
religiösa liv är den av kyrkan nu auktoriserade häxtron.
Gammal primitiv trolldomstro hade levat kvar alltsedan
missionstiden i alla folklager. Men i den tidigare medeltiden hade
kyrkan bekämpat trolldomsföreställningarna och i synnerhet tron
på tillvaron av häxor3, d. v. s. kvinnor, som (enligt förkristen
folktro i södern liksom bland germanerna) kunde förvandla sig
och nattetid flyga bort till hemliga möten. Dessa gällde nu
den s. k. häxsabbaten, med dess vilda orgier, satanskult och
framför allt den sexuella förbindelsen med djävulen. Under
högmedeltiden (1200-talet) hade denna vantro fått sin teologiska
bevisning av Tomas från Aquino och nu i senmedeltiden
sanktionerade och inpräglade kyrkan hela detta vidskepelsekomplex
genom de stora häxprocesserna, som skulle nedslå det förmenta
avfallet från Gud till djävulen — allt under det mest
godtyckliga rättsförfarande och den grymmaste tortyr.

Trolldomsprocesserna voro från början nära förbundna med
kätteriets bekämpande. I Frankrike kom så häxväsendet att

1 Klapper, Das deutsche Privatgebet im ausgehenden Mittelalter.

2 AlthauS, Zur Charakteristik der evangelischen Gebetsliteratur, ss. 52
och 55.

3 Hansen, Zauberwahn, Inquisition und Hexenprozessen im
Mittelalter, ss. 82 f. Hansens framställning (speciellt ss. 398 ff.) ligger
överhuvud till grund för här ovan givna. Därjämte Linderholm,
Reformation och världsutveckling I, ss. 272—281.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1933/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free