- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiotredje årgången, 1933 /
141

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - I. Det andliga tillståndet i Närke vid 40-talets ingång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I.

Det andliga tillståndet i Närke vid 40=talets ingång.

På Närkeslätten lågo de vita eller gråa stenkyrkorna, i de
västliga skogs- och gränstrakterna också en och annan träkyrka,
såsom de legat i hundraden av år, synliga och påtagliga
vittnesbörd om kristendomens inflytande i landskapet. Tätt intill
helgedomens murar och väggar utbredde sig griftegården och
därutanför åkrar och ängar, skogar och hagar, byar, gårdar och
torp i morgonsol eller aftonskymning.

Innan det på söndagsförmiddagen ringde samman till
gudstjänst, rådde ett ganska rörligt folkliv på kyrkbacken.
Herr-skaperna från bruk och herrgårdar, kaptener och kronolänsmän
syntes bland mängden av bönder, torpare, drängar och
allmogekvinnor. Åtminstone de äldre bönderna torde ännu vid denna
tid ha ståtat i sina långa rockar — I Edsberg svarta och i Kumla
bruna, varav namnen »korpar» och »stutar» — med ståndkrage
och häktor, kortbyxor utan hängslen, långstrumpor och skor
jämte höga hattar. I St. Mellösa fanns en mera säregen
sockendräkt.1 Soldater och husarer bildade ett annat inslag i tavlan,
som ingenstädes saknades. Varför kom man till kyrkan?
Motiven voro blandade. Då vår tids allmänna tidningar,
telefonförbindelser m. m. saknades, var man i varje gård och stuga
angelägen, att åtminstone någon skulle gå för att träffa folk, få
veta nyheter och genom kungörelser, som upplästes, få kunskap
om både det ena och det andra. I Lerbäck hölls ända in på
1850-talet stundom nära nog ett marknadsliv vid kyrkan före,
efter och t. o. m. under själva gudstjänsttiden.2 På Tångeråsa
kyrkvall gav inspektören på Trystorp besked om dagsverksskyl-

1 H. Hofberg, Nerikes gamla minnen, Örebro 1868; T. Norlind,
Svenska allmogens liv, Stockholm 1925.

2 Lerbäcks sockenstämmoprotokoll 1856, U.L.A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1933/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free