Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - I. Det andliga tillståndet i Närke vid 40-talets ingång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
R. REDEL1US
digheten för det stora godsets folk, något som var vanligt på
många håll i hela stiftet. Men åtskilliga drevos säkert å andra
sidan till Guds hus av en viss djupare längtan.
Minst en gång om året gingo alla till skrift och nattvard,
som därtill voro berättigade. Det var helt enkelt en
medborgerlig plikt och en sedvana, som hörde till vanlig
anständighet. Ännu gällde ju kyrkolagens bud, att »den som motvilligen
sig över år och dag ifrån Herrens nattvard håller, skall anses
och tilltalas som en okristen», och disciplinära åtgärder skulle
emot honom vidtagas.1 Men vem vill förneka det hjärtebehov,
som kunde finnas?
Barndop, kyrktagningar, brudvigslar och jordfästningar, av
vilka förrättningar den sistnämnda skedde på kyrkogården, de
övriga mest i hemmen eller prästgården, bildade regelbundet
återkommande föreningsband mellan kyrkan och folket.
Kateketisk undervisning drevs i de mer eller mindre primitiva
skolor, som funnos, så ock under den tid, då de unga »läste för
prästen». Kyrkoförhören, som nu i allmänhet inskränkts till
passionspredikningarna i fastan och voro ganska fåtaligt besökta,
kommunionförhören, mångenstädes försummade, och framförallt
husförhören på hösten, dit man gick man ur huse, sporrade till
mycken katekesläsning.2
I så gott som alla hem fanns en psalmbok, i många även
en Bibel eller ett Nya Testamentet jämte en postilla, här och
där flera biblar eller psalmböcker.3 Ehuru Närkes bibelsällskap,
bildat 1816, torde ha betytt åtskilligt för spridning av biblar,
så var nog psalmboken den mest kända och brukade
andaktsboken. Betecknande äro Almquists ord: »Till bondfolket
tränger ingen annan skrift ännu än psalmboken, katekesen och
stundom bibeln.»4 Bouppteckningarna äro ganska njugga i fråga
om uppgifter, vilka postillor man ägde, men man har skäl
antaga, att det var sådana från den äldre lutherska uppbyggelse-
1 Sveriges kyrkolag av år 1686, utg. av G. Lizell och E. Leufvén,
Stockholm 1928.
2 J. Wahlfisk, Den kateketiska undervisningen i Sverige,
Stockholm 1887.
3 Bouppteckningar från Hardemo härad 1836—1845, H.T.A.
4 C. J. L. Almquist, Svenska Fattigdomens betydelse, i Törnrosens
bok, III, Stockholm 1875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
