Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - I. Det andliga tillståndet i Närke vid 40-talets ingång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROPARNA
1 7 5
den förnämliga tidskriften »Svea», för vilken han jämväl en tid
stod såsom utgivare. I egenskap av kyrkoherde i Viby och efter
1854 i Örebro stad visade han sig ock vara en praktiskt
mång-förfaren man utan att dock försaka sina vittra idrotter. I det
politiska livet tog han livlig del, verkande i liberal riktning, och
får t. ex. av den uddige Reuterdahl sina snärtar. Som preses
vid prästmötet i Strängnäs 1859 glänste han med formsköna
tal på både svenska, latin och grekiska.1
Åstrand övergick efter vunnen magistergrad först till
skolans tjänst, varefter han blev kyrkoherde i Kräklinge och år
1840 i Edsberg, där han dock samma år under vistelse i
Stockholm hastigt avled mitt i sin krafts dagar. Han var en
enastående begåvning, vilken såsom riksdagsman vid upprepade
riksdagar förmådde bli en av de mest uppmärksammade och
betydande representanterna i prästeståndet och nedlade ett stort
arbete på den fattigvårdslagstiftning, som först efter hans död
blev färdig. Då biskopsstolen i Strängnäs 1838 blev ledig,
uppsattes han på förslaget. Arkebiskop af Wingårdh yttrade vid
hans grav: »Sällan har Sverige ägt en utmärktare riksdagsman.
Intet undföll honom; på allt hade han eller sökte han reda.
Hans skarpsinnighet träffade i varje ämne det väsentliga.
Sanningen högbar han som ett banér, men det falska och skeva
tvärhögg han utan försköning. Hans omdöme var så säkert,
att det ofta blev hans bildade stånds ledare.»2
Men voro präster av Gumaelius’ och Åstrands typ de rätta
att möta och omhändertaga en andlig folkrörelse?
Ar 1834 ankom till St. Mellösa socken en ung man vid
namn Johannes Palmqvist, som blivit väld till klockare, organist
och skollärare därstädes. Johannes, som föddes den 22 oktober
1805 i Pilabo, ett magert hemman i N. Solberga socken i
Småland, hade redan såsom barn fått djupa intryck av den
allvarliga gammaldags fromhet, som rådde i hemmet, där fadern tidigt
gick bort, lämnande hustru och sju barn efter sig. Fadern var
kyrkvärden Sven Larsson, vilken på söndagseftermiddagarna, så
1 hagström, a. a. R. g:son Berg, Sörmlands skalder, i
»Sörmlandsboken», Stockholm 1918; Henrik Reuterdahls memoarer, Lund 1920;
Handlingar rotande prestmötet i Strängnäs 1839, Strengnäs i860.
2 Hagström, a. a.
io — 3463. Kyrkohist. Årsskrift 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
