- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiotredje årgången, 1933 /
148

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - II. »Roparna» i Västergötland och Småland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

R. REDEL1US

och stundom grovkornigt hänsynslöst bestraffade synd och
fåfänglighet och utmålade helvetets fasor för alla obotfärdiga. Ett
varmt evangeliskt inslag — via herrnhutismen —■ är dock
omisskännligt.1 Utmärkande för Hoof var den försakelse i rent yttre
hänseende, som han krävde av sina åhörare, lärjungar och
biktbarn. Tre söndagar å rad upprepade Hoof ett år dessa ord:
»Är du icke fattig till både kropp och själ, så kommer du till
helvetet.»2 Gärna mätte han skäppan full åt ogudaktiga präster.
Så heter det t. ex. i en predikan: »Äfven detta slägte har, lika
så väl som Judarne, förtjent och erhållit galna profeter,
ursinniga och i det andeliga oerfarne lärare, som ligga druckne af
en svår sömns anda. Jerusalems prester lågo också i en sådan
sömn och drömde om det eviga lifvet, hvarifrån de icke
vaknade förr, än de väcktes af de eviga lågorna, der de under
oändliga plågor hittills legat och i all evighet skola ligga jemte
sina åhörare, hvilka drömmande foro samma väg som de.»3 Ett
visst sekteriskt drag låg i hans åskådning. Konventiklar och
lekmannapredikan uppmuntrade han.

Stora mörkklädda skaror, försedda med matsäckskorgar,
syntes dessa tider från alla väderstreck röra sig på vägarna i
riktning mot Svenljunga för att höra Hoof. På den
schartauanska riktningen har han kraftigt inverkat både positivt och
negativt.2 I Västbodelen av Småland och ända bort mot Växjö
blev hans inflytande mycket stort.4 I norra Västergötland
verkade han medelbart genom sin lärjunge Mårten Landahl, 1826
—29 präst på Torsö. Under senare år fjärmades L. åtskilligt
från Hoof.5 Den s. k. roparerörelsen är ingenting annat än
ett utslag av hoofianismen, som också bröt ige7iom Tivedens
skogsbarriär.6

’ h. D. hallbäck, J. O. Hoof och hoofianismen i K.A. 1914—15,
Uppsala 1914—15.

* G. Nelson, Den västsvenska kristendomstypen, Stockholm 1933.

3 Högmessopredikningar af facob Otto Hoof,\ Örebro 1861.

4 J. G. HaZÉN, Några minnen frän retigionslifvet i Västbo, i Växjö
stifts hembygdskalender år 1912, Växjö 1912; Th. Peterson, En
kärn-kristen, Stockholm 1922.

5 J. Ternstedt, Mdrten fohan Landahl, Mariestad 1912.

6 Så vitt jag kunnat finna utgår roparrörelsen ej direkt från
hoofianismen, utan har liksom irwingianismen sitt ursprung i ett enskilt fall, som
smittar av sig psykiskt. Detta fall har man i en flicka från Hjälmseryd.

Utg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1933/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free