- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiotredje årgången, 1933 /
154

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - III. Kvistbro i Närke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

r. redel1us

vilket förut i korthet skildrats. Dryckenskap och råhet
frodades, ehuru här i början på århundradet en församlingsherde,
Olof Haggren, verkligen nitiskt sökt bekämpa superiet och
för egen del var absolutist (kyrkoherde i Kvistbro 1815—
36).1 En dov samvetsångest låg på bottnen av folksjälen.
Allmogens dåtida tankar och känslor i denna bygd tolkas nog
bäst med den gammalpietistiska psalmens ord: »Vart flyr jag
för Gud och hans eviga lag, den drabbar mig nära och fjärran,
hur skall väl på domens förfärliga dag jag kunna bestå inför
Herran? Gud vare mig syndare nådig!» (Sv. Ps. 170: 1). Guds
Ande arbetade redan i folksjälen. Det var icke endast
nyfikenhet och sensationslystnad, som drev Kvistbrobor ned till
Väster-gyllen att höra »roparna». Det var djupa, stundom kanske
t. o. m. för dem själva fördolda och omedvetna behov efter
andlig hjälp. Den nämnda Brita Kajsa Andersdotter kan tjäna
såsom exponent för det sökande sinne, som behärskade många.
I maj månad året förut hade hon blivit änka efter bonden Erik
Ersson, född 1800, med vilken hon varit i äktenskap förenad.2
Kanske också denna skickelse bidragit att fördjupa hennes
själsliv. (På hösten 1844 gifte hon sedan om sig med en yngling,
Lars Petter Larsson, född 1823, och dog redan den 3 maj 1858,
blott 46 år gammal.)3

Smedberg och hans följeslagare betraktades såsom
gudomliga sändebud. På söndagen den 2 juli »ropades» både vid
Hinderstorps och Baggetorps byar. Årstiden möjliggjorde ju,
att samlingarna kunde ske utomhus. Folk lopp till icke endast
från Kvistbro utan ock »alla angränsande socknar».4 Man kan
här tänka på Hidinge, Knista, Edsberg, Tångeråsa, Skagershult
i Närke samt Nysund och Karlskoga i Värmland. Redan nu
infann sig kronolänsmannen i Lekeberga härad J. Wicander
med biträde »för att avlägsna läsarna och bringa folkmassan
till sans» men kunde endast med svårighet få träffa Smedberg
och förständiga honom att begiva sig till sin hemort och måste

1 S.Ekström, Några kulturella drag ur Kvistbro församlings historia,
i »Till Hembygden» 1911, Stockholm 1911.

2 Kvistbro husförhörsbok 1841—45, Kvistbro kyrkoarkiv.

3 Kvistbro husförhörsbok 1856—60, Kvistbro kyrkoarkiv.

4 J. A. Eilitz i Nerikes Allehanda n:r 16, 1843, Örebro 1843.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1933/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free