Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - III. Kvistbro i Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roparna
1 7 5
Menniskors varning och väckelse till åtanka på den oss alla
förestående döden, Dommen och Evigheten. — Vi vore till och
med så intagna i vår inbillningskraft att vi ansågo Roparne för
guds utskickade emedan vi icke kunde finna de förorsaka någon
Menniska någodt ondt eller Skada utan deremot nytta och
upp-byggelse för såväl timligt som evigt väl. I sådant förhållande
betracktade vi i vår enfaldighet denna sak, med ett sådant
förhållande, hjerta och sinnelag afhörde vi de ropandes
Offendte-liga Gudstjenst; Och i en sådan omständighet och för att bland
Allmänheten verka till ett allmänt väl, trodde vi, att Smedberg
med hans Sällskap anlände till Bellsås den 27:de sistledne Juli. —
Wi måste tillstå att det var mycket oförståndigt af oss att söka
försvara Roparen Smedberg då Tjenstemännen så ifrigt sökte
efter att gripa honom; men vår oförståndighet, vårt rörda hjerta
och ömmande sinnelag deraf att se denne blifva så slagen, att
blodet spridde sig på afstånd, som vi aldrig funnit eller förstådt
förordsaka någon skada samt de ömmande biståndsrop inverkade
på oss ett sådant intryck, så att vi, då våre ömma böner att
Smedberg icke skulle ytterligare misshandlas, vore otillräckliga,
sökte till att freda honom från vidare misshandling af
Tjenstemännen och dess behjelplige.
Wi äro därföre tilltalade såsom Brottmän i denna sak
såsom de der föröfvat våld mot Tjenstemännen vid Smedbergs
Häcktande, till ett sådant förhållande tro vi oss oskyldiga
emä-dan det är oss helt och hållet oveterligt. Men hvad vi dervid
måhända begått oss äro vi beredda att erkänna, och benägne
att derföre ödmjukast utbedja oss om förlåtelse, såväl hos dem
vi kunnat förbrutit oss emot som välofl. HäradsRätten, sedan vi
sökt visa att detta förhållande skedt i oförstånd och icke af
illvilja samt att det skedt för Gudaktighetens befrämjande och icke
till dess förvillelse eller aftagande. — Och får vi äfven i lika
ödmjukhet anhålla att, om icke vi skulle kunna blifva alldeles
för Straff och böter frikände vi likväl måtte så mycket som
möjligheten medgifver blifva mildrade samt att vi måtte få
förblifva på fri Fot till slutlig Dom i saken faller.
Bellsås den 8 december 1843.
(Namnunderskrifter)».1
1 Edsbergs härads dombok med bilagor 1843, F.T.A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
