Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - IV. Lerbäck i Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roparna
1 7 5
Nerikes Allehanda gjorde i sitt nästa nummer — genast draga
den slutsatsen, att ynglingen var en medveten bedragare, torde
dock vara förhastat. Tidningen skriver: »Wid Canzliförhöret
skall Jansson hafwa samtyckt att wisa sina ryckningar, dock
blott i färre personers närvaro, hwilket han ock gjort, samt
der-wid erkänt, att det hela är bedrägeri.»1 Tidningens
framställning beror återigen på bristande förståelse.
Av vissa Lerbäcksbor fick han »mat och tocke där», av
änkan Öman dessutom »ett silkeskläde».
Carl Jansson skickades omedelbart tillbaka till
Västergötland, men roparerörelsen försvann icke lika hastigt i Lerbäck.
Den hade slagit djupa rötter i socknen, väl i första hand
beroende på mångas färder till Västergötland. Bland de ivrigaste
»roparna» voro till en början två nämnda skolmästaränka Ömans
döttrar, Maria, född 1822, och Stina Lotta, född 1819.2
Zetterstedt skriver den 17 augusti, att flera i Lerbäck lida av
»religionsgrubbel». Stina-Lotta Persdotter-Öman hade förliden
söndag i Lerbäcks kyrka under psalmsången begynt högljutt skrika,
förkunnande olycka och fördömelse, samt måst utledas.3
Svensson anmäler den 3 september, att hennes syster velat predika
och »nu afvikit från sin sjuka moder — förmodligen till
Undenäs —», varför han låter allmänneligen efterlysa henne med
angivande av vederbörliga signalement, »21 år, kort, undersätsig,
rund i ansiktet».4
Två ganska unga män blevo med tiden ledande »ropare» i
Lerbäck, Carl Jansson från Tillefärd i församlingens södra del,
född 1803, son till bonden Jan Jansson därstädes och h. h:u
Stina Jansdotter, samt Carl Johan Månsson i Östra Lerbäck,
född 1818, son till torparen Magnus Larsson och h. h:u Maja
Andersdotter, boende vid Sandfallet på Tortorps ägor.5 I ingen
annan församling i Närke fortlevde roparerörelsen så länge och
gick så på djupet som i Lerbäck. I hela fem år eller till 1848
kan den sägas ha varat, om man dock frånser de patologiska
’ Nerikes Allehanda n:r 18, 1843, Örebro 1843.
2 Lerbäcks husförhörsbok 1841—45, U.L.A.
3 Zetterstedt i skrivelse till länsstyrelsen 1843, Ö.L.A.
4 Svensson i skrivelse till länsstyrelsen 1843, Ö.L.A.
5 Lerbäcks husförhörsböcker 1841—45, 46—50, U.L.A,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
