Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - IV. Lerbäck i Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
r. redel1us
bifenomen, skakningar, fallande o. s. v. som ju från början
tillhörde rörelsen, ty dessa blevo mera sällsynta, fastän de icke
upphörde. Under dessa fem år höllos talrika andaktsstunder i
gårdar och byar. Carl Jansson från Tillefärd synes ha varit en
märklig och begåvad man, helt behärskad av rörelsens stränga
lagiska pietism. I likhet med vad klockaren Palmqvist i St.
Mellösa förut gjort, så bildade också J. en nykterhetsförening,
som 1848 räknade omkring 400 medlemmar.1 Liksom många
andra vid denna tid sökte han kringgå konventikelplakatets
bestämmelser genom att ge andaktsstunderna karaktären av
nykterhetsmöten.2
Sedan kronolänsmannen J. Edström på kyrkoherdens
anmodan den 8 januari 1848 infunnit sig vid en sammankomst,
vid vilken omkring 50 personer voro närvarande och Carl
Jansson ledare, samt där uppläst det beryktade plakatet av den 12
januari år 1726, ingick anmälan om saken först till länsstyrelsen
och därifrån vidare till justitiekanslern.3 Den 29 februari
avgick med anledning härav en skrivelse från Kungl. Maj:t till
domkapitlet i Strängnäs. Medan 1843 års ropareoroligheter
uteslutande behandlades av världsliga myndigheter — frånsett
enskilda förhör, som prästerna anställde — så kom saken nu inför
de kyrkliga. Efter skriftväxlingar mellan domkapitlet och
pastorsämbetet i Lerbäck upptogs ärendet till behandling vid
domkapitlets session den 9 augusti 1848, då den vänlige biskop
Holmström presiderade såsom ordförande och Jansson
personligen på kallelse företrädde.
Jansson anklagades för att vid de föregivna
nykterhetssammankomsterna ha okallad tolkat Guds Ord på ett mot kyrkans
lärosatser avvikande sätt. Sammankomsterna hade ofta dragits
ut över midnatt, någon gång ända till kl. fyra på morgonen.
J. hade föreläst icke blott nykterhetsskrifter utan även böcker
av »religiöst-fanatiskt innehåll» och hotat med fördömelse.
»Nyck-terhet yrkades icke såsom en frukt av Tron, utan såsom en i
och för sig saliggörande handling.» »Högfärd i klädebonad be-
1 Nerikes Allehanda n:r 65, 1848, Örebro 1848.
2 Westin, a. a.
3 Jfr till efterföljande framställning Strängnäs Domkapitels protokoll
1848, S.D.A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
