Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - IV. Lerbäck i Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roparna
1 7 5
straffades, utan att hänvisa till dess rot i hjärtat.» Finare kläde,
silke, fransar, benat hår, kammar i håret hade fördömts. Bland
yttranden, som fällts vid konventiklarna voro: »Att supa sig
full är tio gånger större synd än att begå mened.» »Själar fara
nu till helvetet så tätt som det snögar.» »Man får ej tro hvad
Presterna lära, ty deras lära förer rakt till helvetet.» Två
manspersoner hade blivit »rubbade till förståndet». Av kvinnokönet
hade »många blifvit förryckta, så att de under afsjungande af
Psalmer fallit omkull och derefter uppstått att hålla ett slags
förvirradt predikotal». De hade sönderklippt sina kläder,
försummat sina husliga göromål för deltagande i
sammankomsterna och därigenom väckt missnöje hos sina män och
söndring inom familjerna.
I dessa anklagelsepunkter skönjas återigen alla de för
ro-parerörelsen karakteristiska dragen. Förbindelselinjen ända bort
till Hoof kan fortfarande tydligt spåras.
Redan på morgonen var J. kallad till enskilt samtal med
biskopen. Han hade då sin bibel med sig, försedd med talrika
»mellanlägg», där han gjort anteckningar.1 Inför det
högvördiga kapitlet upprepade han sedan vad han förut sagt till
biskopen. Enligt domkapitlets protokoll försvarade han sig på
följande sätt: Böckerna, som han föreläst, voro renläriga,
Luthers, Nohrborgs och Hoofs postillor, Müllers »Kärlekskyss» och
Scrivers »Själaskatt» jämte några andliga sånger. En annan
mera okänd skrift förevisade han för biskopen: »Andan af Jesu
Christi lefverne och lära.» Öfvers. Sthlm 1826. Denna hade
av honom mycket begagnats, men han »förmodade, att intet
mot den rena Evangeliska läran stridande skulle i boken kunna
upptäckas». »Väl hade han ansett sig befogad att begagna
lagens hotelser emot obotfärdiga syndare, men icke underlåtit
att dermed förbinda Evangelii nådelöften åt de botfärdiga.»
Aldrig hade han sagt, att det förtjänstfulla låg i nykterheten
eller klädedräkten i och för sig. Han hade alltid siktat till
hjärtat. Mot kvinnokönets fåfängliga prydnader hade han blott
åberopat 1 Tim. 2: 9. Själv hade han dock förnummit »första
väckelsen af Guds Anda i ånger öfver böjelsen för en
prunkande honom opassande klädedrägt». De från sammankom-
1 Nerikes Allehanda n:r 65, 1848, Örebro 1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
