Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - V. Övriga Närkesförsamlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roparna
i7q
hafva efter besök hos s. k. Läsare i Undenäs’ församling, uti
mer än två års tid genom sin klädsel och sina åtbörder i
kyrkan, uppväckt mera löje än förargelse hos de öfriga
församlings-medlemmarne.»1
Askersunds stad rönte inflytande, dock av föga märkbar art.
Stadsborna voro nog mindre mottagliga än hyddornas folk i de
stora skogarna.1
I Askersunds landsförsamling visade sig rörelsen i slutet av
juli månad 1843. På lördagskvällen den 29 juli »ropade» tvenne
flickor från Undenäs vid Mörthult, högt beläget bland berg och
vild skog nära Östra Laxsjön i socknens västra del. Dagen
därpå, söndagen den 30, skedde »ropning» vid Slätten på
Markebäcks ägor. Kronolänsmannen Andersson infann sig. Men den
flicka, som nyss före hans ankomst predikat, var nu gömd och
stod icke att anträffa. Åhörarna förhördes sedermera av prosten
Ljungberg.2 Ännu 1845 var rörelsen mycket livskraftig.
Ljungberg räknar rent av dess början i större omfattning från det
året. Han skriver: »Här uppstod en andelig rörelse,
åstadkommen genom det svärmeri, som herrskade i kringgränsande
Socknar af Westergöthland, der de så kallade ’Roparne’, bestående
af mindre väl kända personer, pigor och drängar, höllo, på öppna
fältet, tal, som väl uppmanade åhörarna till alla lasters
afläggande och en snar omvändelse, men saknade en christlig anda,
så rysligt afmålade afgrunden med dess eld och lågor, att
nervsvaga personer, isynnerhet af qvinnkönet fingo convulsiva
ryckningar, hvaraf de slutligen föllo till marken.» — Åtskilliga år
fortlevde här i Askersunds socken en skara allvarliga kristna,
som på söndagsförmiddagarna flitigt och regelbundet besökte
kyrkan och sedan på eftermiddagarna samlades i sina stugor
och torp för att gemensamt läsa Hoofs postilla och sjunga
Sions sånger, och som fördömde alla nöjen, kammar i håret och
rynkor på klädningarna, själva i klädedräkt skiljande sig från
andra.1
Genom Bodarna går allfarvägen från Västergötland till
Närke, den gamla eriksgatan. Att »roparna» här skulle sätta
1 Prästmöteshandlingar 1847, S.D.A.
2 Zetterstedt i skrivelse till länsstyrelsen 1843, Ö.L.A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
