Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - V. Övriga Närkesförsamlingar - VI. Översikt av roparerörelsen i Närke och dess betydelse för den följande kyrkohistoriska utvecklingen i landskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roparna
i7q
arresten, hwarifrån han följande dagen förflyttades till
Slottshäktet.1
Även om roparerörelsen jämväl i de i detta kapitel omnämnda
Närkesförsamlingarna — Tivedsbygden och dess fortsättning i
Väster-Närkes skogar — till synes var av mera momentan art,
en häftig under sommaren 1843 uppblossande eld, som förbrann,
så inkastades överallt i dessa delar av landskapet religiösa
ferment, vilka längre fram visade sig livskraftiga. Länge höll den
i sig i Askersunds landsförsamling.
VI.
Översikt av roparerörelsen i Närke och dess betydelse för
den följande kyrkohistoriska utvecklingen i landskapet.
»Var plåga har sitt skri för sig, blott hälsan tiger still.»
Och åter: »Vad stort sker, sker tyst.» Båda dessa bevingade
ord ha åtskilligt att säga oss. Man får icke förbise, att också
under dessa i andligt hänseende upprörda år verkade Guds
Ande stilla och tyst genom Ordet och sakramenten i kyrkan.
Oaktat de flesta präster voro i djupare mening andligt sovande,
så kunde Anden utföra sitt verk. »Nam per verbum et
sacra-menta tamquam per instrumenta donatur Spiritus Sanctus, qui
fidem efficit, ubi et quando visum est Deo.»2 En vaken och
from församlingsherde av hög andlig resning inträdde också år
1846 i Närkeskleresiets krets med doktor Thure Annerstedt,
född 1806 (kyrkoherde i Örebro pastorat 1846—53, tillika
kontraktsprost, sedermera biskop i Strängnäs). Även om hans
predikningar torde ha varit väl mycket akademiska för att rätt
förstås av folket, så övade han ett mycket stort inflytande i
Örebro och ingav ny aktning för kyrkan och hennes sak. Hans
minnestecknare vid prästmötet i Strängnäs 1885 säger3: »Hans
1 Nerikes Allehanda n:r 20, 1843, Örebro 1843 (uPPg’ften> att personen
umgåtts i läsarekretsar i Norrland, tvivelaktig).
2 Die unveränderte Augsburgische Konfession, deutsch und lateiniscb,
ed. Tschackert, Leipzig 1901.
3 C. W. Hedström, Minnesteckning öfver biskop Th. Annerstedt, i
»Strengnäs stifts prestmöteshandlingar 1885», Strengnäs 1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
