Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 1. Plats och tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2
SIGURD LINDQUIST
Vända vi så vår uppmärksamhet till kristna mystici,
befinnes förhållandena vara likartade. Så tillbringar Suso tiden
1313—1323, tio hela år, i sträng avskildhet i sitt kloster.1
Cellen, hans privatkapell och kyrkans kor utgjorde den närmaste
ramen för hans liv, klostret den vidare och en vandring till
porten hans längsta utflykt.
Den hesychastiska skriften MéiloSoc xrjg isp&q, npoasu^Yjc
beskriver i tredje avdelningen, mpl x?j£ xpitT]c npoaeu^Yj?, vad
denna riktning tänkte om lämplig plats och tid. Munken skall
sitta i ett hörn av sin cell i ostört lugn, dörren skall vara stängd
och sinnet lyftat ovan förgängliga ting. Vid de första försöken
finner då munken omkring sig allenast djupaste, tjockaste
mörker och dunkelhet, men fortsätter han övningen ihärdigt dag
och natt skall han snart finna en lycksalighet utan gräns.2
Nicodemus »hagioriten» (1700-talet) beskriver också
hesy-chasmens regler: att bedja oavbrutet eller åtminstone en eller
ett par timmar, på aftonen, på ett stilla och mörkt ställe.3
Exemplen från olika håll överflöda i själva verket. Det
torde ej vara av nöden att anföra fler. Det gäller ju ett
villkor, som även vi kristna vardagsmänniskor anse vara något
självklart och nödvändigt, då vi vilja träda i gemenskap med
levande Gud.
Men skäl är att redan här understryka den skillnad i
framställningarna av saken, som består mellan det, som jag i denna
avdelnings början kallade artefakt mystik, t. ex. det mesta från
österlandets system men även från grekisk religion, hesychasm
och primitiv religiositet, å e7ia sidan, å den andra den borna
religiösa mystikens män, särskilt de kristna. Det förra är skarpa
konturer, men skelettartat, liknar en konstruktionsritning till ett
hem, det senare är mjuka, kanske osäkra konturer, men kött
på benen, icke en skiss eller ritning utan hemmet själft. Ännu
ligger väl allt detta ej så klart i dagen, men förutsättningarna
skymta.
1 Preger, W., Geschichte der deutschen Mystik im Mittelalter. I—III.
Leipzig 1874—1893. II, s. 350. Jfr Bihlmeyer, K., Heinrich Seuse,
Stuttgart 1907.
2 Hausherr, 1., La méthode d’oraison hésychaste. Roma 1927
(Orientalia Christiana, vol. IX: 2. Num. 36). S. 164 f.
3 Hausherr, a. a. s. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
