Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 2. Askes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL
I I
uppenbart för mystikern att han icke blott, som i förra fallet,
kan störas utifrån, sensoriellt och motoriskt, utan i minst lika
hög grad är utsatt för påverkningar inifrån, av sina tankar, sin
vilja och sina känslor — jfr det redan i förra avdelningen härom
sagda. I Indien tämjer asketen sitt intellektuella jag med bl. a.
satya (sanning), svådhyåya (studium), jfr nr. 4 och 10 i
buddhis-mens dasa-slla: musävädä veramani, att icke ljuga, och
micchä-ditthiyä veramani, ati ej hysa kätterska åsikter; klarast i yogasütra
2: 33: vitarkabädhane pratipaksabhävanam, om orätta tankar
störa, måste man föreställa sig deras motsats. Säkerligen bör
också till askesen räknas försöket att befordra
tankeverksamhetens avstannande, särskilt genom att tiga. — Ehuru Indiens
religioner även här överflöda på exempel, kan det kanske vara
lämpligt att denna gång till omväxling välja sådana från
taoismen. Att behärska sitt inre angives där uttryckligen vara
förutsättningen för en framgångsrik koncentration och
kontempla-tion.1 I begynnelsens fullständiga tomhet strålade ljuset av sig
själft. På samma sätt strålar det fram i människans inre, när
detta blottats på innehåll. Det gäller därför att fullständigt
tömma det inre livet — det är den sanna upplysningens väg.2
I traktaten Ts’ing-wei tan-fa angivas återhållsamhet, bön,
saktmod, frid och tystnad som askesens grundvalar.3 En annan
inskärper nödvändigheten av att vakta hjärtat, att stänga till och
försegla det genom glömska och tystnad.4 Anden liknar ljuset, i
det att den ej rör sig fritt annat än i tomheten, varför man bör
göra sitt inre tomt för att anden må kunna röra sig efter behag
(jfr ovan).5 Hjärtat är begärens härd, sinnesintrycken begärens
eldbränder.6 Slut till öronen, ögonen, munnen -— de öppningar,
genom vilka livsanden försvinner.7 Undan för undan böra
onyttiga födoämnen, begär och all fåfänglig verksamhet undvikas;
detta får dock ej innebära, att munken förfaller till
overksamhet: han måste syssla med något (kontemplationsobjektet?), ty
1 Wieger a. a. s. 50.
2 Wieger s. 65.
3 Wieger s. 69.
4 Wieger s. 41.
5 Wieger s. 36.
6 Wieger s. 167.
7 Wieger s. 194.
2—34732. Kyrkohist. Årsskrift 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
