Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 1. Psykiskt orsakade fysiologiska fenomen av negativ art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅI.
I O 1
Vi kunna lugnt förutsätta, att detta ej objektivt konstaterats,
utan att det endast gäller den »inre» känseln. Pulsen kan
visserligen i en del mystiska tillstånd gå ned oerhört, men försvinner ej.
»Pour n’étre pas troublée par les sens, les moindres de ses
ennemis, eile (= 1’åme) les suspend aussi à son gré, parce que
teile est la volonté du Seigneur.» Mystikern känner sig i stånd
att bruka eller icke bruka sinnena, alldeles som vanliga instrument.
»Les yeux demeurent presque tout le temps fermés, quoiqu’on
ne voulüt pas les fermer et, si quelquefois ils s’ouvrent, ils ne
distinguent ni ne remarquent rien.»1 Alldeles samma iakttagelser
göras i hypnos.
Men något liknande äger också rum i föregående grad:
»Ön a fermé la pörte aux sens . . . Elle (= l ame) ne voit pius,
eile n’entend pius rien . . ,»2 Gradindelningen, sådan som mystici
gör den, rättar sig i allmänhet ej efter dessa saker. Teresa har
flera sådana uttalanden; emellertid betonar hon, att sensibiliteten
ej är fullt lika mycket upphävd i mera förberedande stadier.3
Sammanfattande kan om Teresas erfarenheter sägas: det
negativa är vägen, förutsättningen, det positiva väntar vid målet.
Jag anser att Teresas ord ytterligare bestyrka vikten av att
noggrant och i möjligaste mån överallt skilja mellan dessa båda
saker. Måhända kan trots allt mystiken komma att visa sig
likartad överallt, och de skillnader, som man ofta trott sig
märka, och som föranlett en uppdelning därav i åtminstone
tvenne avdelningar, kunna återgå på ett mer eller mindre
ensidigt betonande av endera av dessa båda ting: inledningen,
processen — med sin 7iegativa beskaffenhet — eller innehållet,
målet, det mystiska tillståndet som sådant — positivt,
uppenbarande för mystikern en ny värld.
Av största vikt blir därför frågan, hur mme Guyon, som
både är en innerlig mystiker av delvis mycket olika
beskaffenhet mot Teresa, och liksom denna, kanske ännu mer, har
förmåga att psykologiskt utreda och beskriva sina upplevelser, ser
saken:
1 Vie, s. 209.
= Vie, s. 184.
3 Se t. ex. Vie, kap. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
