Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 2. Av processen betingad psykisk avkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅI.
I O 1
1:50: > när föreställningarna avkopplats (pratyayanirodhe)
uppstår samådhi.» — Vijnänabhiksu s. 44: »kontemplationen kallas
samädhi, då den ... är tom på alla föreställningar om
kontempla-tionen, objektet och meditationen, samt framträder i form av
meditationsobjektet själft.» Samma är förhållandet med
bud-dhismens appanä.
Dessa belägg äro visserligen tillräckliga för att visa vad vi
önska: det negativa i själva processen ända fram till det mystiska
tillståndet. Men av intresse är givetvis att taga del av den
systematiska framställning av samma sak från delvis andra
synpunkter, som lämnas av sfltras 1: 17, 42—47 med
kommentarer och parallelltexter. Jag har behandlat dessa texter i annat
sammanhang i Methoden s. 125—143, och skall här påpeka det
för vår nuvarande avsikt viktigaste.
Det finnes fyra slags förberedande samädhi eller rättare fyra
grader i processen, beroende på hur pass frigjord den
mediterande är från ytter- och innervärlden. Savitarka är den ytligaste
formen, varvid i medvetandet förekommer såväl föreställningen
om yttre objekt som även exempelvis minnen, lyckokänsla,
jag-uppfattning. Felas föreställning om yttre objekt ha vi savicära\
fattas även »inre» objekt, såsom minnesföreställningar, kallas
tillståndet änanda; saknas även nyssnämnda känslobetoning inträder
asmitä. Skulle slutligen även jag-medvetandet, asmitä, vara
borta, är samädhi objektlös, asamprajnäta, d. v. s. det vanliga
medvetandet är helt upphävt (Vyäsa till 1: 17). Bhoja till 1: 17
differentierar de tvenne förstnämnda ytterligare: när
objektföreställningen jämväl tar sikte på förhållandet i tiden och mellan
ordet och saken, är den savitarka, men då dessa båda relationer
bortfallit, ha vi nirvitarka; finnes rums- och tidsrelation vid
medvetande om -inre» objekt, kallas processen savicära, saknas
sådana, är den riirvicära. — Man tar ävenledes och på samma
sätt hänsyn till eventuellt inflytande från det fysiologiska ocli
psykologiska instrumentariet som sådant vid diskussionen om
grahana- och grahitr-samåpatti sammastädes.
Alltså: hur man än vill se processen upplagd, är meningen,
att den undan för undan skall så att säga förandligas; alltmer
skall adepten arbeta sig inåt, ända tills dess att varje medvetande
i vanlig mening försvunnit.
7 — 34732. Kyrkohist. Årsskrift 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
