Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 2. Av processen betingad psykisk avkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
SIGURD I-INDQUIST
Jfr härtill tabellerna s. 82 och 135 f. i Methoden. Det bör
nämnas, att även jainismen har liknande indelningar, se Methoden
s. 141 f.
Asamprajnäta satnädhi betecknar det djupaste stadiet, eller
kanske vi rättare böra säga målet för processen: ett tillstånd,
där medvetande i vanlig mening upphört eller i varje fall
fullständigt förändrats. De yogis, som nått detta, kallas
atikrän-tabhävamyas (Väcaspati till 1: 2). Betecknande är, att tillståndet
i fråga ofta får namnet nirodhasamädhi, den avkopplade samädhi,
eller nirbtja samädhi, det mystiska tillståndet utan (vanliga) objekt.
Bhoja till 1: 18 uppräknar medvetenhetsgraderna: vyutthäna,
normalt »vaket» tillstånd; samädhiprärambha, begynnande
medvetenhetsförändring; ekägratä, det till en punkt fixerade; nirodha,
avkopplat vakenmedvetande. Buddhismen har motsvarande:
parikammasamädhi, upacärasamädhi, appauäsamädhi, arüpajhäna.
Vyäsa till 1: 18 använder beteckningarna ?iin’astuka, utan
objekt, och arthasünya. tomt på objekt. Visayavairågya,
avkopplande av objekten, är medlet (Väcaspati till 1: 20). Även
samskäras äro där upphävda (sfltras 1:50—51 och 4’-32 med
kommentarer). En atikråntabhåvariiya har till enda uppgift att
i den fulländade samädhi upplösa medvetandet (cittapratisarga.
Vyäsa till 3: 51).
Överallt framhålles, att saniprajiiäta samädhi är en itiledande
process, ett lågt tillstånd jämfört med asaniprajnäta, ja, det är
i förhållande därtill närmast att likna vid det vakna tillståndet
(vyutthäna), ett uttalande, som alltså avser att sätta en utpräglad
gräns mellan vägen, processen, där det finnes ett mer eller
mindre, och målet, det mystiska tillståndet i verklig och fulländad
mening, där allting är nytt (Väcaspati till 1:3 och 3:9).
Vij-nänabhiksu kallar detta ibland nirälambanayoga. en yoga utan
föremål. Hathayogapradlpikä IV: 62: - medvetandet (manas)
upphäves genom att det förkastar det förnimbara»; liknande i IV: 6,
15, 23, 38. Jag hänvisar också till vad i en tidigare avdelning
redan blivit sagt om de buddhistiska arüpa-jhänas.
Här är också på sin plats att anföra det viktigaste om
buddhismens, speciellt ^«-buddhisinens, uppfattning. Bäst ses
den i ljuset av sin esoteriska filosofi.
Det viktigaste begreppet är måhända sünyatä, tomheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>