Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 2. Av processen betingad psykisk avkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
SIGURD LINDQUIST
indiska tf;v?/>rt-former. Bistàmi talar om tajrid al tawhid
1’esseule-ment devant la puré unité divine», och vägen dit: »je me suis
desquamé de mon moi, comme un serpent dépouille sa peau.»1
Han beskriver detta närmare på ett ställe sålunda:
J’atteignis une fois 1’esplanade du Non-ëtre (laysiyah) et je ne
cessai d’y voler dix ans, jusqu’ä passer du »Non» dans le »Non»
par le »Non». Puis j’atteignis la Privation (tadyi’) qui est
1’esplanade du tawhid, et je ne cessai de voler par le »Non» dans le
Manque, jusqu’a ce que je manque du manque dans le manque, et
sois privé de la privation par le »Non» dans le »Non», dans le
manque de la Privation. J’atteignis alors le tawhid, dans le
distancement (ghaybhoübah) de la création d’avec Y’ärif (= lui-mëme)
et dans le distancement de V’arif d’avec la création.»2 — »L’état
mystique final, fanà bi’l tawhid, de Bistàmi, est une épuration
con-ceptuelle négative, une mis en suspens de l’àme, qui plane,
immobile, dans 1’intervalle entre le sujet et 1’objet pareillement annihilés;
ce qui fait penser à Patanjali.»3
Detta sista är MäSSIGNONS egen uppfattning, och jag kan
ej inse, varken att han rätt har fattat innebörden i tillståndet
—- som vi ha sett, är detta ingalunda självändamål — eller
klargjort någon likhet med Patanjali. Däremot kan ställas
Khar-ràz’ tydliga ord: »la science de 1’annihilation (fanà) et de la
pérennisation (baqà), qui consiste à s’anéantir en Dieu, afin de
subsister en Lui4;» jfr citatet ovan från samme. Termerna
mahw, ’utsläckande’, och istihlàk, förintande’5, böra ses och
förstås utifrån vad vi i det föregående anfört.
Jag slutar med att anföra ett par översättningar av Buber,
som beröra vägen och målet. Ferid ed-din Attàr säger på ett
ställe, där han behandlar »upplösningens och förintelsens dal»:6
»Es ist unmöglich, dieses Tal zu schildern. Als sein
wesentlicher Zustand ist anzusehen das Vergessen, die Stummheit, die
Taubheit und die Ohnmacht. Da siehst du in einem einzigen Strahl die
Sonne, die ’Pausende ewiger Schatten verschwinden, die dich
umgaben.» Själva upphävandet i och för sig borttager sålunda
1 Massignon a. a. s. 246.
2 Massignon s. 248.
3 Massignon s. 255.
4 Massignon s. 271.
3 Goldziher a. a. s. 163.
6 a. a. s. 26 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
