Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 3. Via negationis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 SIGURD LINDQUIST
not held in bondage by any praiseworthy quality of his own, nor
does he regard it, nor is he made self-conceited thereby. His State
is hidden from the perception of intelligences, and his time is exempt
from the influence of thoughts. His presence (hudtir) with God has
no end and his existence has no cause. And when he arrives at
this degree, he becomes annihilated (fdnf) in this world and in the
next, and is made divine Crabbdni’) in the disappearance of humanity.»
Vi ha åter ett klart och otvetydigt belägg för, hur skarpt
mystikern skiljer mellan väg och mål: när en person har
blivit kvitt gradernas orenhet, då först har han nått vad han
strävat efter. Ännu tydligare säger HujwiRi på ett annat ställe:1
»you must know, in short, that union does not involve any
peculiar »station» (maqàm) or any peculiar »state» (hal)».
Vid mithramysterierna höra vi om de sju olika graderna,
var och en med sin titel.’ I hasidismens kawwånå3 såväl som
i hesychasmens stadier4 är det likaledes ett fortskridande allt
längre inåt, bort från den yttre verkligheten. Samtidigt betonas
dock, att den positiva sidan, det eftersträvade målet, alltmer gör
sig förnimbart: själen visar allt starkare en hittills dold förmåga
att träda i umgängelse med en annan värld. Vi se däri gärna
ett starkare inflytande av positiva suggestioner, men det är skäl
att ej glömma bort, att mystici bestämt förkasta en dylik tolkning.
Augustinus ger i De quantitate animae fyra grader: virtus,
tranquillitas, ingressio och mansio. I samma arbete kap. XXXIII
nämnes sju stadier: i) livsfunktionerna, 2) sinnesfunktionerna,
3) intellektuella funktioner, 4) moralisk rening, 5) begärens
stillande, »reformering», 6) serenum atque rectum aspectum in id,
quod videndum est, dirigere, »Guds ledning», 7) visio et
con-templatio veritatis, vilken karakteriseras som neque jam gradus,
sed quaedam mansio, quo illis gradibus pervenitur, ett uttalande,
som än en gång, och nu från kristet håll, bestyrker, dels, att
den sista »graden» ofta ingenting annat är än målet självt, dels
att detta noga skiljes från sina förutsättningar. Allt detta kan
måhända hellre kallas skikt eller utvecklingsstadier hos psyke
än grader i egentlig mening, men det ändrar ingenting i det sagda.
1 a. a. s. 258.
3 Se t. ex. De Jong a. a. s. 65 f.
3 Ysander a. a. s. 179—181, 215, 219.
4 Hausherr a. a. s. 136 m. fl. ställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
