Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 3. Via negationis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL I 29
— Augustinus söker rena och höja tanken från de yttre sinnena
till »det inre sinnet», därifrån till förnuftet, och så går han vidare.1
I Confessiones och De libero arbitrio framträda tre stadier
(jfr ovan s. 87), där det första avser vanligt medvetande, varest
sinnena på vanligt sätt funktionera; i det andra stadiet
dominera ej sinnesintrycken, men väl minnets verksamhet; på det
tredje stadiet är han fri även därifrån: där härskar glädjen,
där har han funnit sin Gud.2 Det är tydligt, att det tredje
stadiet är = målet.
Gregorius den store säger i Homil. Hesek.3: »Primus gradus
est ut se ad se colligat\ secundus ut videat qualis est collecta
(BUTLER kallar detta »introversion»); tertius ut super semetipsam
surgat, ac se contemplationi Auctoris invisibilis intendendo subiciat».
Äter skillnaden mellan process och mål, vilket sistnämnda får
utgöra sista graden. Jfr även förut citerade belägg från
Gregorius. •— Bernhard har en liknande uppdelning.4
Teresas grader enligt Chateau intérieur framställas klart av
Poulain :5
»1) Quiétude, quand 1’action divine est encore trop faible pour
empëcher les distractions; en un mot quand 1’imagination garde
encore sa liberté; 2) Union pleine, quand elle a les deux caractères
suivants: a) sa force est tellement grande que l’åme est pleinetnent
occupée de 1’objet divin; c’est-à-dire n’en est détournée par aucune
autre pensée; b) d’autre part, les sens continuent à agir. De sorte
qu’on peut encore, par un effort pius ou moins grand, se mettre
en rapport avec le monde extérieur, en parlant, marchant, etc.; ön
peut sortir de son oraison» (vi se här, hur obestämd terminologien
i västerlandet är på det mystiska området: att kalla detta stadium
unio är naturligtvis föga på sin plats, koncentration är bättre); »3)
Extase (et c’est là sa definition universellement acceptée), lorsque
1’action divine a une énergie considérable et que toutes les
commu-nications des sens avec dehors sont interrompues, ou à peu près.
De mëme, ön ne peut pius faire de mouvements, au moins
volon-taires, ni sortir à son gré de son oraison.»
POULAIN påpekar, att för varje ny grad tillkommer ett nytt
faktum; den andra graden kännetecknas av att störningar ej
1 Cayré a. a. s. 198.
2 Cayré s. 201—206, 210, jfr även s. 73, 91, 326—330.
3 Butler a. a. s. 97.
4 Butler s. 142 ff.
5 a. a. s. 55 f. Jfr också Leuba a. a. s. 136 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
