Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - A. Positiva fenomen närmast tillhörande sensibilitetens och motilitetens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL
I 29
och hypernormal luktförmåga». Vyäsa: »genom prätibha ernås
kunskap om det subtila, fördolda och avlägsna, om det förgångna
och om det tillkommande; genom srävana höras paranormala
ljud (divyasabda) ; genom vedanä erhålles paranormal känsel;
genom adar sa blir man medveten om paranormal färg (och form);
genom äsväda erhålles medvetande om paranormal smak; genom
värta om paranormal lukt; dessa uppstå oupphörligt.» Man
synes alltså tänka sig ett slags motsvarande sinnesorgan för var
och en grupp i denna paranormala sensibilitet, alltså: syn, ädarsa;
hörsel, srävana] känsel, vedanä; smak, äsväda; lukt, värta;
härmed överensstämmer Maniprabhä: »srävana etc. äro »griporganen»
för paranormala ljud etc.» Utanför de fem övernormala
sinnesorganen står emellertid prätibha och dess resultat prätibhajnäna,
den kunskap, som vinnes genom prätibha. Väcaspatis och Bhojas
kommentarer uppgiva, att det därvidlag kan vara fråga om dels
telepati, d. v. s. att kunna förnimma vad som försiggår i andra
personers själsliv, dels s. k. psykometrisk förmåga, d. v. s. att
med utgångspunkt från ett dött föremål kunna angiva dess
tidigare öden, ägare o. s. v., dels kryptestesi i egentlig mening,
t. ex. att kunna se tilldragelser och föremål på sådana avstånd,
att vanliga sinnesförnimmelser äro fullständigt uteslutna, dels s. k.
premonitioner, förebud till kommande händelser.1 Denna
kunskap hör ihop med manas, som ju är ett slags »sjätte» sinne
för sig. Bhoja säger till sütra 3: 33: »pratibhä är en kunskap,
som uppstår oavhängigt av orsaker och endast i manas; den är
oemotsäglig, ögonblickligt inträdande. Använder man nu
koncentration (samyama) å pratibhä, uppstår det vetande, som kallas
prätibha, vilket nämnes »befriaren» (täraka) .... Liksom ljuset
kommer, innan solen går upp, så uppstår detta täraka-ve.tände
. . . fore den särskiljande (egentliga) kunskapen (vwekakhyäti).
I de fall, där det förhåller sig så, vet yogin allt utan att taga
hänsyn till något annat än samyama.» Väcaspati säger liknande.
Prätibha torde här användas i identisk mening med ovanstående
prätibhajnäna, och pratibhä skulle då avse det där nämnda
prätibha. — De pravrttis, som omnämnas i sütra 1:35 och dess
1 Liknande experimentalparapsykologiska saker från våra dagar
behandlas systematiskt hos Richet, Ch., Traité de métapsychique. 2 éd.
Paris 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
