Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - A. Positiva fenomen närmast tillhörande sensibilitetens och motilitetens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15°
SlGURD LINDQUIST
ner1 som förutsägelser i rum och tid2, mångfaldigande av det
egna jaget3 o. s. v., allt under nogsamt betonande av, att ekstasen
är förutsättning för fenomenens inträdande. A andra sidan är det
svårt att finna några som helst säkra exempel på objektiva
parapsykologiska förändringar av känsligheten. En och annan
beskrivning är dock av den art, att vi här, som på indiskt
område, måste räkna med även sådana möjligheter, ehuru
sannolikt blott i undantagsfall, såvitt vi ej vilja gå in för
uppfattningen av, att de subjektiva fenomenen bli av objektiv natur på
grund av ekstasens inverkan, vilket ju subjekten själva mena.
Intet kan emellertid vetenskapligt rättfärdiga ett sådant
antagande.
För främmande religioners vidkommande kunna vi alltså
säga, att resultatet vad beträffar subjektiva fenomen är
synnerligen lysande men vad angår objektiva fakta mycket magert.
Undren i Nya Testamentet förefalla att i mycket intaga en
särställning och torde ej ha så mycket direkt att säga oss i
förevarande sammanhang. Jag hänvisar till den
specialundersökning därav, som jag under den närmaste tiden hoppas kunna
utgiva.
Vi gå så över till den kristna mystiken.
Augustinus talar om ett skåda7ide av Gud under
kon-templationen. Detta skådande har förnämligast karaktären av
ett indirekt skådande av Gud i idéerna (Augustinus skiljer som
bekant på kroppsligt, imaginativt eller »spirituellt», samt
intellektuellt skådande; ofta avser han väl med visio Dei det
sistnämnda4). I De Gen. ad. litt. XII, 26: 54 nämner han, som vi i
det föregående hört, härom; i samma arbete 31: 59 heter det:
1 Roh de a. a. s. 336 f.
2 Rohde s. 313 anm., 344, 386 f., 388.
3 Rohde s. 383 f.
4 Cayré a. a. s. 2 f., 183 ff., 195, 260. 285. — I De Gen. ad litt. XII,
6—14, 18, 19 samt Contra Adimantem XXVIII: 2 talar Augustinus om
visioner och andra fenomen på det sensoriska området; det gäller dock
endast teorien härför, d. v. s. Augustinus’ ideologi, varom Butler a. a. s.
49 C 52—55, 74, 78—88.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
