Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - A. Positiva fenomen närmast tillhörande sensibilitetens och motilitetens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL I 29
äro, väsentligt tydligare och mer utvecklade, ja, drömbilderna ha
omsatts till hallucinationer, varför Teresa naturligt nog ej ser
så stor likhet. Men i båda fallen gäller det identiska fenomen !
Orsaken till olikheterna beror på olikhet i naturlig
disposition. Teresas var sådan, att den aldrig satte en effektiv
damm mot vad vi pläga kalla undermedveten påverkan; hos
andra måste ofta, på känt sätt, först genom konst hindren för det
undermedvetna avlägsnas, innan detta kunde välla fram, och
då säkerligen dessa hinder ej voro fullt avlägsnade i de
exempel, Teresa sett, blev den naturliga följden, att de
undermedvetna fenomenen blevo både svaga och färgade av
vakenmedvetandets funktioner. Här se vi klart skillnaden mellan den
börne mystikern och de trevande försöken hos vardagsmänniskan.
Auditionerna, varom mera senare, förefalla även att på ett
eller annat sätt kunna sammanhänga med någon form av
telepati, som på grund av sin form sedan ges en dylik tolkning.
Följande belägg kunna ev. andragas.
»Quand 1’åme est dans cette extase, Notre-Seigneur lui fait la
gråce de lui découvrir quelques secrets des choses célestes ... Je
suis persuadée que si 1’åme, dans les ravissements qu’elle croit
avoir, n’entend point de ces secrets du ciel, ce ne sont point des
ravissements véritables.» »L’åme se trouve instruite en un instant
de tant de choses merveilleuses, qu’elle n’aurait pu, avec tous ses
efforts, s’en imaginer, en plusieurs années, la millième partie . . .
Si 1’on voit quelques saints, ön les reconnait comme si ön avait eu
avec eux des rapports intimes dans le monde.’» »Dans la vision de la
très Sainte Trinité, je vois que les trois Personnes sont distinctes
1’une de 1’autre, aussi clairement que je vous vis hier . . . excepté
que, ni des 5’eux ni des oreilles du corps, je ne vois ni n’entends
rien. . . . Mais quoique je ne les voie point, pas mème des yeux de
Vàme, j’ai une certitude extraordinaire de leur présence; et quand cette
présence vient à manquer, je m’en apergois aussitöt.» »11 arrive
que Notre-Seigneur fait tout-à-coup entrer 1’åme dans une extase oü
il lui découvre de grand secrets qu’elle croit voir en Dieu mème . . .
toutes les choses se voient en Dieu . . . elles sont toutes en lui.»*
»La manière dont cet esprit (de Dieu) est dans le centre de notre
àtne est fort difficile à comprendre et mëme à croire.» »Ce que
Dieu, dans ce centre, communique à Vàme en un instant, est un si
grand secret, une si haute faveur . . . que je ne sais à quoi le
com-parer . . . Ce que j’en comprends, c’est que ce que j’appelle 1’esprit
1 Cit. ur Chåteau av Poulain a. a. s. 263.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
