Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - A. Positiva fenomen närmast tillhörande sensibilitetens och motilitetens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL 1 59
munkens ord att få den största betydelse för hela hennes syn
på mystiken: Madame, vad Ni söker i det yttre, det har Ni
inom Eder; vänj Eder vid att söka Gud i Edert hjärta, och Ni
skall finna honom där: ’Guds rike är invärtes i eder’. Hennes
fallenhet för psykologisk analys i förening med denna insikt
gör hennes utsagor särskilt värdefulla.
I nionde kapitlet av första delen av hennes Vie finnes en
sammanhängande framställning av hennes uppfattning av
mystikens resultat. Särskilt betonas där tvenne saker: suggestionens
roll, samt visionernas och auditionernas ringa värde och
opålitlighet i jämförelse med övriga yttringar av det mystiska
tillståndet, särskilt unio. Det lönar sig att till att börja med ge
en någorlunda fullständig resumé av detta kapitel. Hon lämnar
där en systematisk och schematisk framställning av alla resultaten,
börjande med de lägsta och »orenaste» och undan för undan
behandlande närmast högre, i vad hon anser vara sträng
ordningsföljd.1
Inledningen.
»C’est donc là 1’oraison qui me fut communiquée d’abord, qui
est bien au dessus des extases et des ravissements, des visions etc.,
parce que toutes ces gråces sont bien moins purs.
Les visions sont dans les puissances inférieures à la volonté . . .
et . . . elles doivent se perdre dans l’expérience de ce que 1’on voit,
connait, et entend dans ces états, sans quoi l’åme n’arriverait jamais
à la parfaite union. Ce qu’elle aurait alors, qu’elle nommerait mëme
du nom d’union, serait une union médiate et un écoulernent des
dons de Dieu dans les puissances; mais ce n’est pas Dieu mëme:
de sorte qu’il est de très grande conséquence d’empëcher les åmes
de s’arrëter aux visions et aux extases; parce que cela les arrëte
presque toute leur vie. De pius, ces gràces sont fort sujettes à
1’illusion, parce que ce qui a forme, image et distinction, le démon
le peut contrefaire, aussi-bien que le goüt sensible . . . De ces sortes
de dons, les moins purs et parfaits et les pius sujets à 1’illusion ce
sont les visions et les extases. Les ravissements et les révélations
ne le sont pas tout-à-fait tant, quoiqu’ils ne le soient pas peu.»
Vi märka här: a) att mme Guyon tydligt skiljer på sådana
mystiska fenomen, som tillhöra vägen till unio, det fulländade
mystiska tillståndet, å ena sidan, och å den andra just denna
unio, som ej tyckes ha något att göra med hallucinationer på
1 Till det följande: Vie I, s. 82—86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
