Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - A. Positiva fenomen närmast tillhörande sensibilitetens och motilitetens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL 1 75
resp. hypnotisk suggestion (jfr samädhi mäyopama, som direkt
visar hän på suggestion). I yogäcära-skolans trikåya-lära ha vi
de tre käyas: dharmakäya, sambhogakäya, nirmänakåya, resp.
den innersta, absoluta verklighetens käya: njutningens käya;
förvandlingsÆöjv?. Dessa svara mot var sina buddha-former,
nämligen :
dharma käya mot dharma-buddha,
sambhoga-käya mot nisyanda-buddha,
nirmäna-käya mot nirmäna-buddha.1
Sistnämnda käya är till sin innebörd identisk med
manoinaya-käya. I den kinesiska Suvarna-prabhäsa påpekas beträffande
Buddha och de levande varelserna, att han förstår de olika
förhållanden, varunder de leva, och därför uppenbarar sig för dem
på olika sätt, just så, som det för tillfället bäst lämpar sig, och
den kropp, han använder i dessa skiftande former är den
sistnämnda.2 Det är i sin egenskap av nirmäna-buddha som
mästaren träder i direkt förbindelse med alla varelser och med deras
lidanden.3
Allt detta bör förstås mot bakgrunden av den förut
refererade uppfattningen av världen. Mäyopama samädhi lär adepten,
att den trefaldiga världen allenast är medvetandet själft,
citta-mätra4, och då är han redo för den högsta samädhi, [-vajravim-bopama}-] {+vajravim-
bopama}+} Följaktligen stöter det på stora svårigheter att direkt
jämföra dessa påstådda fenomen med moderna materialisationer.
Det betydelsefulla är i stället buddhismens egen teoretiska
förklaring av saken, som väl svarar mot vad vi sett på andra håll.
Beträffande stigmatiseringar kan jag fatta mig kort, då detta
är ett jämförelsevis välbekant, och, framför allt, objektivt
konsta-terbart faktum. poulain skiljer mellan visibla och invisibla
stigmata.6 De senare medföra endast smärtor, ej såsom de
förstnämnda därjämte sår. Antalet kända stigmatiserade kristna
uppskattas till åtskilligt över 300.7 Jag nöjer mig med att sam-
’ Suzuki a. a. s. 313; jfr s. 210, 212.
2 Suzuki s. 311 f.
3 Suzuki s. 327.
4 Suzuki s. 97.
5 Suzuki s. 100.
6 s. 173.
7 Poulain s. 174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
