Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - B. Positiva fenomen på det intellektuella, emotionella och voluntära området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 7 2
SIGURD LINDQUIST
måste samman med det följande, med unio mystica. På grund
av undersökningens allmänna läggning torde det dock vara till
förmån för framställningens klarhet att ägna några ord åt
ifrågavarande förhållanden såsom ägnade att inledningsvis belysa
innehållet i vad som sedan skall följa.
Mystikens stora värde ligger naturligtvis i det förhållandet,
att dess sanna utövare aldrig stannat vid de mera utvärtes
märkliga ting, som det förunnats dem att uppleva, utan städse satt
»underverken» i lägsta rummet. Trots alla olikheter är det
beredvilligheten att offra sig i kärlekens tjänst som från Buddhas
dagar till vår tid utgör det mest förtjänstfulla draget i all
verklig mystik.
Att därvidlag tanke säväl som känsla och vilja ofta gå
egendomliga vägar i sin strävan att förverkliga den skådade
sanningen och godheten är ej ägnat att förvåna oss.
Ensidigheten och envisheten är en naturlig följd av mystikerns utveckling.
Jnäna är en frukt av samädhi, men den är en abhijnä, en
»överkunskap», radikalt skild från den vanliga, beroende på den
märkliga förändringen i medvetandet.1 Dess etiska resultat stå
knappast tillbaka för kristendomens bästa sidor.
Profetismen i Israel medförde en ny syn på tillvaron och
en ny kraft att omgestalta densamma. Kunna vi där tala om
mystik, ha vi också för våra ögon exempel såväl på mystisk
gripenhet som jämväl på ett grepp om tillvaron som sådan som
sällan annorstädes.
Süfiern Dhu ’1-Ntin förkunnar, att verklig kunskap är det,
då Gud upplyser hjärtat med kunskapens rena strålar: man ser
Gud genom utstrålandet av hans egenskaper, av vilka kunskapen
är en, liksom man endast kan se solen genom solens eget ljus.2
Men detta är ett fundamentalt a7inat slags vetande än det
vanliga. HujWlRi säger: »Theologians have made no distinction
between V/w and mdrifat.... But the Sufi Shaykhs give the
name of mcirifat (gnosis) to every knowledge that is allied with
(religious) practice and feeling.»3 Ibnu 1-Fàrid skiljer mellan
tre slags erfarenhet: det vanliga medvetandets, som är mång-
1 Suzuki har samma tanke a. a. s. 317.
2 Nicholson, The Idea of Personality in Süfism, s. 10.
3 HujwiRi, a. a. s. 382.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
