Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - C. Mystikens mål: unio mystica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
SlGURD LINDQUIST
innebära absolut frånvaro av diskursivt tänkande och vetande,
varför åtskillnaden mellan subjekt och objekt är upphävd. Där
finnes varken ftsajix eller {)-£axrjs, ej heller medvetande, men
en annan slags intelligens, som är helt uppfylld och berusad
av kärlek, och i och genom denna är den skådande. Enn.
VI: 7, 35 klargör skillnaden mellan vanlig intelligens och denna
nya art därav. MÜLLER översätter:
»Demnach muss auch der Intellekt eine doppelte Kraft haben:
die eine zum Denken, wodurch er die Dinge in sich sieht, die
andere, wodurch er die über ihm liegenden durch einen intuitiven Act
percipiert, dem gemäss er auch schon früher allein sah und sehend
später auch den Intellect erhielt und Eins ist; und jenes Schauen
ist das des denkenden Intellects, dieses ist der liebende Intellect. Denn
wenn er trunken vom Nektar das Denken verliert, dann wird er ein
liebender.»1
Denna kontemplation liknas vid en beröring, en närvaro, en
förening, och många uttryck användas för att understryka detta
förhållande.2 "Exaxaai? är det rus, vi nyss talat om, då
själen liksom är utom sig (jfr Philo, hos Arnoü s. 237 anm.).
’ArcÅwat; är den avkopplingens väg, som leder dit. ’EtuSoui;
auxoü, att skänka bort sig, ge bort sig, innebär ej att varda
till intet, utan tvärtom att varda rik genom att överlämna sig
till någon, som är större än jag själv, varför det är
likbety-dande med nXi]ploaig (Enn. VI: 9, 7). Men denna sxa-caaig är
samtidigt axåaig, ett högre tillstånd, där all jordens oro är
försvunnen, där växlingen upphört, där Gud skådas.3
Noö; ser objekten upplysta av ett från annat håll
kommande ljus. När V0O5 samlar sig i sitt inre, auvayaytbv eE{ xà
£iaw, ser den på sätt och vis ingenting, ty den ser inga objekt,
men den skådar ljuset i och av sig själft; att se objekt vore
att se ljuset som något yttre, men det är ej fråga om sådant
här.4 Objektet.projiceras ej i det yttre, utan föres inåt och får
liksom bli till ett med självet. Då slutar man upp med att
längre vara seende, man varder till det kontemplerade objektet
1 a. a. s. 403.
2 Arnou a. a. s. 236.
3 Arnou s. 239.
4 Arnou s. 243 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
