- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
185

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - C. Mystikens mål: unio mystica

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MYSTIKENS VÄG OCH MÅL 1 75

själft.1 Detta är ett för oss ofattbart sätt att erfara, ty det
försiggår i enhetens tecken (Enn. VT: 9, 3). Det är mindre ett
skådande än en förening (VI: 9).

När genom askesen differenserna mellan människan och
Gud borttagits, är man på sätt och vis ett med det gudomliga,
man är ej längre sig själv utan i viss mening en annan (VI: 9,
11 och VI: 9, 10). Betecknande är, att denna förvandling sker
»så fullständigt som möjligt», xafr’ Saov Süvaxat.2 Unio är ej
identitet mellan Gud och människan; det är endast fråga om,
att ingen del av oss får vara fjärran från kontakten med det
gudomliga; vi måste helt och hållet deltaga däri.3 En viss
dualitet kvarstår alltid i unio. Men denna dualitet å sin sida
är ej heller den fullt verklig: två som dock icke äro annat än en:
ëv äjxcpw (VI: 9, 10). Noü$ försvinner visserligen i ekstasen, men
blott för att sedermera återigen framträda — alltså intet
förintande. Förhållandet är detsamma, när själen försvinner i
voOj (se ovan): ■fjau^tav äfsi, säger Plotinos (V: 3, 6), o5x
ànoX-Xu[iévri, àXX’ sv èazi ä|xcpw y.ai ouo, ev a[ia xw voy]tw xauxèy ysvo|iévTj
(IV: 4, 2); den finnes virtuellt, ger blott f. n. inga livstecken
ifrån sig, men framträder snart igen. Ekstasen är alltså en unio,
där människan endast virtuellt existerar.

Sedan vi så sökt komma till insikt om, vad unio innebär
vis-à-vis det gudomliga från identitetens synpunkt, och funnit,
att en slags högre individualitet bevaras (eller vinnes), gå vi
vidare.

KàS-apui; leder ej till förintelse utan till motsatsen. Varje
steg innebär en vinst (V: 8, 11). När unio nåtts, äger man allt:
e^si iràv, jfr TtXYjpwai? ovan. Unio är alltså ett extremt positivt
tillstånd; det är visserligen fråga om upphävande av det vatiliga
medvetandet, men endast på grund av att ett övermedvetande
kommit i dess ställe.4

Ytterligare exempel på kärlekens roll äro följande.

1 ArnOU a. a. s. 244. Jfr yogas sanmpatti.

- Arnou s. 246.

3 Arnou s. 247.

4 Arnou s. 253.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free