Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - C. Mystikens mål: unio mystica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL 191
Tydligare:
»Una ibi et tota virtus est amare quod videas, et summa
feli-citas habere quod amas» (De Gen. ad. litt. XII, 26: 54).
De quant. animae 76:
»Jamvero in ipsa visione atque contemplatiorie veritatis, qui
septimus atque ultimus animae gradus est; neque jam gradus, sed
quaedam mansio, quo illis gradibus pervenitur (obs. huru redigt
Augustinus skiljer mellan de olika gradus på vägen, å ena sidan, och
målet å den andra, vilket ej bör kallas gradus utan mansio); quae
sint gaudia, quae perfructio summi et veri boni, cujus serenitatis
atque aeternitatis afflatus, quid ego dicam? Dixerunt haec quantum
dicenda esse judicaverunt, magnae quaedam et incomparabiles animae,
quas etiam vidisse ac videre ista credimus.»
Butler förmodar, och sannolikt med rätta, att dessa
personer äro Plotinos och Porphyrios, vilket ej förringar sakens
intresse.
Samma slags njutning åsyftas väl på andra ställen, såsom
Contra Faustum XII: 42: ». . . quibus donatum est sancta
qua-dam ebritate alienatae mentis ab infra labentibus temporalibus
aeternam lucern sapientiae contueri», jfr ovan s. 118. Enligt Solil.
I: 14 förmår amor kvarhålla visio. I Enarr. in psalm. XLI, 9, 10
höra vi: »Interiorem nescio quam et occultam voluptatem: nescio
quid canorum et dulce auribus cordis: raptus desiderio ad
interiorem dulcedinem Dei: jam quadam interiore dulcedine laetati.»
Dessa exempel äro tillräckliga för att belysa arten av den
mansio, som Augustinus menar sig ha erfarit. Jag har intet
väsentligt att tillägga utanför vad som redan ovan vid süfismen
framhållits.
Även Gregorius den store talar om det gradvisa stigandet
uppåt mot Gud, medan man undan för undan befriar sig från
allt det, som hör denna världen till. Intressant nog finna vi
också här, att symbolen för upplevelsen i unio oftast är ljuset:
Gud är »lumen incircumscriptum», kontemplation är att gå in i
ljuset, att vistas i detsamma, att skåda ljusets källa.1 Jag tror
för min del, att ljussymbolen, som så ofta kommer till
användning i mystiken, ingalunda alltid har med fotismer och dylika
* Butler a. a. s. 110 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
