- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
225

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tönnes Kleeberg, Matthias Marci Molitæus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MATTHIAS MARCI (MOLITAEUS)

225

Den 25 mars 1592 avled efter en långvarig sjukdom den
bekante förste superintendenten i Mariestad Jesper Marci. Till
hans efterträdare utsåg hertigen sin hovpredikant och biktfader,
Strängnäsrektorn Matthias Marci. Som stiftschef gjorde denne
sig känd för sitt nit och sin energi. 1593 bevistade han
Uppsala möte och underskrev dess beslut, 1597 deltog han i Arboga
riksdag. Men om dessa tillfällen ha anteckningarna ingenting
att förtälja. De meddela i själva verket, om man bortser från
en nedan i sitt sammanhang utgiven familjekrönika, ingenting
mellan 1590 och 1600. Då upptagas de emellertid åter, och
från de närmast följande åren härröra deras intressantaste
partier. De börja med den av hertig Karl igångsatta
bibelrevisionen.

I ett brev av den 18 maj 1600 utfärdat i Nyköping
befaller hertigen Mariestadssuperintendenten att bege sig till
Strängnäs för att tillsammans med tre andra lärda verkställa en
revision av den svenska bibelöversättningen.[1] Brevet har i
Riksregistraturet till rubrik: »Till Mester Matz anlangandes om
Biblien att lathe opläggies och tröckes bådhe opå sswenske, hebraske,
greske och latin. Datum vt supra» [sc. den 18 maj]. Så följer brevet:

»Wår gunst och nådige willie medh Gudh alzmechtig tilförende.
Eftter thz, Mäster Matz, wij hafwe i sinnedt att lathe opläggie och
trycke then swenske Bibblian, Gudi till ähre och wårtt fäderneslandh
till gangh och bäste, sså welle wij gerna att hon tilförende ähn
sådantt i werkett stältt blifwe skulle, af någre gode män her in rijkes
öffwersees och medh thz latiniske, gräske, och hebraiske texten
confirmeras och corrigeras, till huilkett arbethe wij haffwe förordnatt
vthi thz hebraiske tungemålett Ider, eftter erchebispen M. Nils ähr
mächta suagh, så att opå hans lif ähr inthz wån, vthi thz gräkske
M. Olof, vthi thz latiniske Mester Päder, och vthi thz sswenske M.
Nils kyrkieherden vthi Strängenäs, mädhan the och hafwe ther

15 — 34732. Kyrkohist. Årsskrift 1934.


[1] Brevet (tryckt i tysk översättning hos Schinmeier, J. A., Versuch
einer vollständigen Geschichte der schwedischen Bibel-Übersetzungen ... ,
Stück 3, Flensburg und Leipzig 1778, s. 57 f.) finnes i Riksregistraturet.
Westén uppger (a. a., d. I: afd. I, s. 285, not 4) som datum den 18 mars;
denna felaktiga uppgift går igen hos Peter Wieselgren (Svenska kyrkans
sköna litteratur, 3 uppl., Lund, Köpenhamn 1866, s. 209; jfr s. 586) och
H. B. Hammar (Sveriges Bibel, Stockholm (tr. Lund) 1932, s. 143). Det
behöver ej påpekas, att Riksregistraturets rubrik bygger på en grov
missuppfattning av brevets innehåll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free