Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Nordberg, Församlingsliv i Norrbotten under 1600- och 1700-talet - 2. Protokoll från visitation i Råneå 1655
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSAMLINGSLIV I NORRBOTTEN
2 59
Man torde som sagt kunna antaga, att vad han föreskrev för
det nybildade Råneå pastorats kyrkliga liv ger en rätt god bild
av hur detta liv gestaltade sig vid denna tid i stiftet i
allmänhet och i synnerhet i Väster- och Norrbotten. Att så är synes
bestyrkas av notiser från andra håll, såsom vi skola se.
Petrus Steuchius begynte Visitationsakten med att från
altaret hålla »ett gandska Lärdt tahl» i anledning av att »denna
Kyrka genom Kungl. Bref den 2 nov. 1654 afskiljts till en
särskild moderkyrka» och med text från III Moseboks 19 kap. 30 v.:
»Mina sabbater skolen I hålla och wörda min helgedom; ty jag
är Herren». Församlingens kyrkoherde Johannes Nicolai Lang,
född i Västerbotten, möjligen i Luleå socken, där han som ung
student var barnalärare och sedan komminister1, höll därefter
»en gandska uähl utarbetat och upbyggelig Predikan»,
säkerligen över dagens evangelium Joh. 21 kap. I—15 vv. Sedan
gick præsul åter för altaret och höll »ett till närwarande
tillfälle gandska lämpligit Tahl i anledning af I Tim. 2:4».
Härefter följde det vid visitationer oundgängliga och då för tiden
säkert grundliga kristendomsförhöret, som enligt protokollet gav
till resultat, att större delen av församlingen »ännu» var ganska
svag i kunskapen och att ganska få kunde läsa i bok.
Församlingen borde, manade præsul, förse sig »med tillräckeliga
ABC-böcker till ungdomens behof, jämuähl de mehra för sig
komne med nödiga Psalmböcker, huaruppå nu i församblingen
uar ett gandska ringa antal».
Sedan hemförlovades »quinfolket», och præsul företog »uthi
hehla den öfriga församblingens näruaro följande ährender till
öfuerenskommande och afgörande». Vad som nu följer i
protokollet synes vara av det allmänna intresse, att det bör så gott
som oavkortat återgivas, i synnerhet som det endast finnes i
Råneå kyrkoarkiv, då Härnösands stifts äldsta handlingar
»genom vådeld och ryssarnes framfart» blivit förstörda.2 Det
synes så mycket hellre kunna sägas vara kännetecknande för
kyrkolivet i Norrbotten i dess helhet, som denna landsdel då
utgjorde ett enda prosteri, det s. k. norra kontraktet.
1 Alb. Nordberg, a. a. II, s. 571.
2 L. Bygdén, a. a. i, s. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
