- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
263

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Nordberg, Församlingsliv i Norrbotten under 1600- och 1700-talet - 6. Kyrkvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSAMLINGSLIV I NORRBOTTEN

2 59

byns bönder att efter fördelning efter vart och ett hemmans
ägor och byamål samt vägmånens beskaffenhet försvarligen
upplaga och fill i lagen utnämnd bredd inrätta samt med nödiga
broar förse kyrkvägen. Detta exempel från en stor sockens
centrala del är ju synnerligen belysande för vägförhållandena.
En bruten väg, den »stora stråkvägen», fanns genom Norrland,
även Norrbotten, sedan medeltiden och vidmakthölls någorlunda
under myndigheternas pådrivande, men i övrigt tillhöra
lands-och bygdevägar för sommartrafik med åkdon en mycket sen tid.

Om vintern byggde kölden broar över vattnen, och snön
skapade möjlighet till vägar över myrar och genom skogar. Då
hjälptes grannarna i byn åt med att »göra upp» kyrkvägen.
Hästarna i lätta rankdon med höga bågar spändes för
karmslädarna. I dessa bäddades husmödrarna ned på ett mjukt
underlag av hö i skinn och fällar, överklädda med täcken i
dekorativa färger. Framför mors fötter i »skjulet» placerades
den med mat för helgen fyllda »vacken», och på denna satt
far och körde, beredd att passa släden för stenar i vägbanan
och tallar vid kanten av den slingrande skogsvägen. Var föret
mycket dåligt, kunde han vara tvungen att på skidor ränna
bredvid släden för att hålla denna på medarna. Byns bönder
samlades och gåvo sig i väg samtidigt, och sedan turade man
om att köra främst, vilket naturligtvis var tyngst för dragaren
och besvärligast för körkarlen. Många, både män och kvinnor,
färdades också till kyrkan på skidor.

Ar 1750 vid sockenstämma i Nederkalix1 »begynte
Siknäs-borna klaga att deras grannar voro ej samtliga att resa till
kyrkan, då oföre var, mycken snö och vatten på träsken här
emellan; då måste de, som litet förut resa till kyrkan, allena
göra upp vägen och bryta sig igenom, sedan kommo de andra
grannarna makeligen efter och nyttjade vägen, som de förra
uppkört». Med anledning härav förmanade pastor allmogen att
vara billiga med varandra och hjälpas åt med vägen, då oföre
var. Om någon försummade detta och anmäldes, skulle han
ge till kyrkan 16 öre silvermynt.2

På kyrkvägen liksom under högtider och i kyrkan skulle
inan hålla kyrkofrid. Slagsmål och dylikt under sådana om-

* Nederkalix kyrkoarkiv. 2 På en daler gingo 32 ore.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free