Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Nordberg, Församlingsliv i Norrbotten under 1600- och 1700-talet - 6. Kyrkvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 2
ALBERT NORDBERG
ständigbeter var belagt med dubbelt straff (»låg i twebotum»),
»Johan Persson och Hans Andersson i Wibbyn, the ther hade
slagitz vnder kiörckiowägen till Pingest Högtyden [1683]
dömb-des att böta 6 mr smt hwardera och gifwa till kyrckian tillhopa
2 skäl korn eller 6 mr kmt.»1
De som följdes åt till eller från kyrkan borde vid behov
ha vård om varandra. På hemväg från kyrkan hade år 1690
en gammal piga »Stoor-Anna» från Smedsbyn »olyckligen
omkommit». Smedsbyborna åtalades, för att de ej väntat på henne,
då de med sina kyrkbåtar foro över fjärden från Angesbyn, men
då de försvarade sig med att de trodde, att hon gått till släkt
i denna by, kunde de icke straffas.1
Om olyckor under kyrkfärder berätta tingsprotokollen en
och annan gång. Vid Mikaelihelgen 1698 reste den myndige
Mats Jönssons i Alvik hustru med sitt lilla barn till kyrkan för
att kyrktagas. Vid Gäddviks färjställe »opwäxte någon storm»
och så många inträngde sig med hästar i färjan, att denna
under överfarten stjälpte och nio personer omkommo, bland dem
Mats’ hustru och barn.2
Till sist en episod, som icke egentligen hör hit, men är
belysande för tiden. Måns Olofsson i Hertsön var instämd till
vintertinget 1685, men hade icke infunnit sig. Han hade under
en träta i kyrkbåten grannarna emellan »swarat honom, som i
god mening sagt, att Prästerna hafwa stoort beswär och arbete
till att Predika, lära och vnderwysa oss i Gudz Ordh, ’Ja du
håller medh Prästen’ etc.» Mer står icke av den vanvördiges
yttrande i tingsprotokollet, men det synes ha varit nog. Rätten
resolverade, att Måns skulle »framdeles ther om Citeras till
Rätta att swara till sådanne ogudachtige ordh». För sin
frånvaro dömdes han att böta 3 mr. Målet förekom ej mer, men
visar, att man vid denna tid satte prästämbetet högt. Personen
kunde man möjligen få anmärka på, men man fick då icke
försumma att uttryckligen undantaga »prästen», d. v. s. ämbetet.
1 R. A. renov. domb.
2 1852 den 6 juni drunknade i Luleälven 10 ungdomar, som voro på
hemväg från kyrkan, genom att deras båt kantrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
