Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Nordberg, Församlingsliv i Norrbotten under 1600- och 1700-talet - 7. Gudstjänstfirande och kyrkliga förrättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSAMLINGSLIV I NORRBOTTEN
2 59
7. Gudstjänstfirande och kyrkliga förrättningar.
I fråga om gudstjänsternas anordning i allmänhet har jag
mig icke bekant något, vari man i denna landsdel avvek från
vad som var skick och sed i det övriga Sverige, om man icke
därtill vill räkna, att man här, såsom redan antytts, för de stora
avståndens skull sökte sammanföra gudstjänsterna till och
omkring söndagar1 eller att man såsom framgår av R.-P. gjorde
tiden för aftonsången växlande efter tillgången på dagsljus vid
olika årstider.
Bureus’ synnerligen intressanta skildring av gudstjänsterna i
Luleå sockenkyrka år 1600 vid julhögtiden, vari han själv
deltog, har jag rätt utförligt relaterat i här ofta nämnda arbete
En gammal Norrbottensbygd2, varför den här förbigås.
Såsom framgår av R.-P., skulle nattvardsgång mycket ofta
anordnas, ehuru folkmängden var fåtalig. I Luleå folkrikare
församling hölls ännu år 1806 enligt anteckning vid Visitation
nattvardsgång »merendels var söndag». Anmälan till deltagande
skulle enligt R.-P. ske aftonen förut med vissa undantag, enligt
vilka den kunde ske kl. 7 på morgonen samma dag nattvard
firades. Men vid förut nämnt prästmöte i Piteå 1697 beslöt man
under superintendenten Julius Micranders ledning, att
nattvardsgästerna skulle angiva sig åtta dagar förut, på det att prästerna
måtte kunna veta, vilka äro värdiga gäster och om de sig
gudeliga bereda, dock visligen med tillägg: »så frampt allt låter
sig giöra». Beslutet, som icke alls lämpade sig för dessa
bygder, torde ha haft den med ortsförhållandena närmast kring
Uppsala vane f. d. professorn och biskopen till upphovsman.
Han hade 1695 blivit superintendent.
Skriftermålet skedde 1655 vid andra ringningen till
högmässan, alltså mellan 729 och 9. Efter detta skulle klämtas
»uthi Präste klåckan». I Lule socken var detta en mindre
klocka, upphängd under en huv ovan norra stegporten. Den
benämnes stundom i akterna »skrifteklockan». I traditionen
1 Så tider för veckopredikningar, apostla- och gångdagar.
2 Del II s. 441 ff. Fullständigare är Bureus’ skildring tryckt i Sv.
Landsmålen h. 24 (1886 A), s. 181 ff. Originalet i Collectanea i K. Biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
